Nu har vi nog tillfrisknat någorlunda från coviden. Det där som började som en vanlig förkylning efter familjesammankomsten i trettonhelgen. Det blev en rejäl förkylning och jag låg däckad några dagar. Sedan släppte det värsta gradvis men fortfarande, efter mer än en vecka utan några större symptom, så känns det fortfarande segt och tröttsamt.
Det här vittnar många andra som varit sjuka också om, att det tar tid att känna sig pigg igen. Ändå har jag drabbats lätt. Jag är tacksam att jag inte smittades förrän jag fått mina tre doser vaccin, för annars hade jag nog varit sjukare. Nu har jag förhoppningsvis ganska bra skydd inför kommande smitta också.
Alla vuxna i familjen som träffades i trettonhelgen blev sjuka och testade positivt. Omikron slog till med full kraft, det märks hur väldigt smittsamt detta är.
Vi blev sjuka på lördagen efter trettonhelgen och hade då kommit hem efter besöket i Stockholm. Vi handlade lite och höll oss sedan hemma men vi hade ingen beredskap för att bli sjuka. Vi höll oss i karantän från lördagkvällen till tisdagen en och en halv vecka senare.
Vi funderade på hur det skulle bli med maten när vi inte kunde gå ut och handla, men det gick bra. Grönsaker i kylen och annat i frysen höll oss mätta tills vi var så friska att vi kunde ge oss ut bland folk igen. Vi gjorde middagar på det vi hade hemma, helt enkelt.
Det värsta i den vägen var kaffet. Jag måste ha mjölk i kaffet och jag vill ha flera koppar kaffe varje dag. Men mjölk håller sig inte färsk i en och en halv vecka, men tack vare en granne som lånade ut mjölk klarade jag det. Fast de sista dagarna snålade jag med kaffet när mjölken var på väg att ta slut. Så beroende man är! Ändå är det ju lyxproblem.
Nu hoppas vi få hålla oss friska ett tag. Och att alla därute vaccinerar sig.