I huvudet på Emile 2

Idag har jag läst vidare i Emile Durkheims bok "Självmordet", läst ut den och skrivit klart uppgiften på den. Han gör en lysande analys av samhället, en analys som håller än idag. Om man bortser från det han skriver om kvinnor. Till exempel så här: "Kvinnans sexuella behov har en annan karaktär än mannens; eftersom hennes intellekt i allmänhet är mindre utvecklat, ligger de också mer på det kroppsliga än på det andliga planet." Därför menar den gode Emile år 1897 att samhällets sociala kontroll av vår sexualitet inte behövs för kvinnor eftersom vi kvinnor ändå inte är intresserade av sådant. Däremot skriver han att "Äktenskapets kontrollerande funktion innebär för kvinnan en inskränkning utan fördelar".

I sin samhällsanalys skriver han "Ju mer man har, desto mer eftersträvar man att få, eftersom de behovstillfredsställelser man upplevt endast stimulerar utvecklingen av nya behov." Därför blir människan olycklig när hon får för mycket av det goda och aldrig kan bli tillfredsställd. Förutsåg han dagens konsumtionssamhälle, tro?

I huvudet på Emile 1

Emile Durkheim är en av sociologins grundare, en ansedd akademiker, smart och oförvägen, med geniala idéer. 1897 skrev han boken "Självmordet", en klassiker inom ämnet sociologi. Den läser jag just nu som kurslitteratur.

Han har mycket klokt att säga och man måste komma ihåg att den är präglad av sin tid. Han skriver så här om kvinnor: "Hon har mycket få rent sociala behov och kan lätt tillfredsställa dem. Fromma andaktsövningar och några husdjur att ta vård om räcker för att fylla den äldre ogifta kvinnans liv." Mannens sociala jag är däremot "mer komplicerat och utvecklat". Håhå jaja, tänk som det var…

I övrigt är boken jätteintressant. Men tänk att man för bara hundra år sedan faktiskt såg på kvinnor på detta sätt, på fullt allvar! Idag kan man ju fnissa lite åt det, men det handlar ju om djupt rotade attityder som inte helt är borta än men som tar sig andra uttryck förstås.

I boken konstaterar han också, vilket jag tycker är framsynt, att äktenskapet är bra för mannen men inte för kvinnan. Redan då såg han fällan som (dåtidens) äktenskap innebar för kvinnor, där kvinnor förminskades medan mannen lyftes. Det kan man överföra på dagens samhälle där kvinnor fortfarande i stor utsträckning dubbeljobbar, både borta och hemma, betydligt mer än män.

Hela tiden handlar det förstås om generaliseringar, om hur det är i allmänhet och säkert fanns det en del jämställda äktenskap även på den tiden. 

Bilnycklar 4

Äntligen! Nu har jag tre uppsättningar bilnycklar med larm efter allt detta strul. Det ordnade sig idag, men inte igår som planerat.

Efter föreläsningen igår åkte jag direkt till den bilelektriska verkstad som lovat fixa det åt mig. När jag kom dit sa verkmästaren "anpassa dina nycklar kan inte vi, det måste du åka till märkesverkstan och göra." Trots att jag hade frågat det på telefon för två veckor sedan, men han hävdade att det blivit ett missförstånd. Och fjärrkontroller till larmet hade de inte hemma trots att jag sagt att det var det jag skulle ha. Men de lovade försöka ordna fram sådana till idag. På märkesverkstan en stund senare fick jag veta att de visst kunde hjälpa mig men måste skaffa fram en kod till just min bil först och det skulle kanke med lite tur kunna ske till idag.

Och jag hade tur, tur i all denna otur. När jag kom dit idag efter dagens föreläsning hade de fått koden och nycklarna är nu inpassade till min bil. Vidare till bilelektriska firman som också hade fått hem fjärrkontrollerna och fixade larmet. Simsalabim! 2000 kronor fattigare men ändå glad, det är jag idag. 

Sjukvårdspolitik

Varför är de borgerliga politikerna så rädda för att kalla privatiseringen av sjukvården för dess rätta namn? Nämligen privatisering. I stället kallar man det "ökad mångfald", "entreprenad", "konkurrensutsättning" och andra omskrivningar. Vad det handlar om är ju att sjukvård ska bedrivas av privata företag i någon form. Varför är det så fult att kalla det "privatisering"? När det är det man vill ha så borde man väl tala klartext.

Idag har jag intervjuat en borgerlig politiker som kom till Västervik för att marknadsföra den borgerliga alliansens vårdpolitik. Han motiverar en privatisering (dvs entreprenad med hans ord) med behov av effektivisering och rationalisering, närmare till beslut i organisationen plus att vi medborgare ska få valfrihet.

I Kalmar läns landsting har vi ett borgerligt styre. Om man inte där kan effektivisera och rationalisera i den grad som behövs på egen hand, utan måste ha konkurrens för att det ska ske, då är det väl ett rejält misslyckande för den politiska ledningen? Annars erkänner man ju att "vi klarar inte av det vi ska, vår sjukvård är för ineffektiv och orationell". Det borde väl bara vara att sätta igång och effektivisera mera.

Vill man ha närmare till beslutetn så går det väl att rasera hierarkin inom landstinget, en hierarki som lär vara en koloss på lerfötter. Jag vet inte egentligen för jag har aldrig jobbat i vården men när jag legat på sjukhus tycks det mig som om det finns en nästan underdånig vördnad för doktorn från alla därunder. Inte någon platt organisaiton där, inte.

Dessutom undrar jag hur många som vill ha och kommer att utnyttja en valfrihet. Jag vill inte ha valfrihet. Jag vill slippa välja. Jag vill att det ska finnas en vårdcentral där jag kan få hjälp om jag skadar mig eller blir sjuk. I ett sådant läge ställer jag mig knappast med telefonkatalogen och undrar "Är doktor A bäst eller doktor B? Vem av dem ska jag välja?" Och hur ska jag veta vem som är bäst? Då måste man ju ha varit sjuk flera gånger och provat flera för att kunna avgöra det. Jag tror inte att det handlar om vilken läkare som är bäst utan vilket företag jag ska ta kontakt med för läkare finns det väl flera. Och hur ska jag veta något om olika vårdföretag? Ska landstingsledningen välja åt mig? Varför ska man då ha valfrihet?

Dessutom är det ju ganska stötande att ett företag gör ekonomisk vinst på att jag är sjuk, precis som läkemedlsföretagen gör. För inte tror jag att ett sjukvårdsföretag sänker sina avgifter eller sin debitering till landstinget för att vinsten ökar. En vinst innebär ju att man egentligen tagit för mycket betalt. Och hur ska lönerna kunna höjas för de sämst betalda i vården om deras arbetsgivare ska konkurrera med andra? Det klart att landstinget också kan göra vinst, men då förutsätter jag att ett överskott går in i nästa års budget och går till förbättrad vård och inte till några aktieägares bankkonton.

Det finns säkert en del bra med privat producerad sjukvård, och många bra privata sjukvårdsföretag, men de fördelar som finns borde väl landstinget, eller någon annan offentligt organiserad sjukvård, kunna fixa till själv. 

En dag med professorn

Precis hela dagen, från morgon till sena kvällen, har jag haft sällskap av Charles Tilly, amerikansk professor i sociologi. Anledningen är att hans bok om beständig ojämlikhet ingår i vår kurslitteratur och jag ska skriva en uppgift om den. Han skriver om varför ojämlikheter i samhället består. Det är intressant men lite snårigt att komma åt hans förklaringar, han är ganska vidlyftig i sitt skrivande. Teorin är väldigt väl underbyggd med empiri och jag har svårt att tro att någon beslår honom på hans teori. Med hjälp av sin teori förklarar han hur apartheidsystemet utvecklades och upplöstes i Sydafrika, hur sjukvårdshierarkier upprätthålls liksom ojämlikheten mellan män och kvinnor.

Det är teoribygget jag ska skriva om, hur han gör det. Jag sliter mitt hår, för det är inte så lätt, tycker jag. Och hungrig är jag också, jag har inte gett mig tid till någon riktig middag, bara mackor och kaffe idag. Det har varit en solig och fin dag så jag har delat balkongen med tvätten som hängt på tork, och professor Tilly.

Studier till våren

Idag är jag både glad och lite rädd. Jag har begärt, och fått beviljat, 75 procents tjänstledighet för studier till våren. Det tackar jag för. Men jag måste trolla lite för att få ekonomin att gå ihop. Och tänk om jag inte klarar ut det? Om jag inte blir godkänd? Har jag kastat mina besparingar i sjön då?

Jag har i alla fall bestämt mig för att söka till magisterkursen i sociologi både i Växjö och i Linköping. Kommer jag in i Linköping så vore det bäst, eftersom det är betydligt närmare och föreläsningsperioden är under vintertiden i början av terminen.

Bilnycklar 3

Äntligen! Jag blev så glad idag när jag kom hem från jobbet och såg posten. Ett tjock kuvert. Och i det låg mina bilnycklar. Jag trodde knappt det var sant.

Nej, det är inte Posten som så snabbt reagerat på min reklamation.  Nycklarna hade skickats i en liten plastpåse med ett id-nr plus företagets namn som gjort dem inklusive adress, Nyckelkopia AB i Mariefred. Och tack vare det har de skickats tillbaka dit när de hittats på postterminalen i Näsjö. Och firman i Mariefred kunde i sin tur skicka dem till mig. Så smart! Så bra!

I nästa vecka tar jag med mig dem till bilfirman i Växjö som ska synka ihop dem med min bils lås och larm. Och sedan har jag två extraycklar. Men jag ska aldrig mer tappa en bilnyckel…

Bok om kurder

Igår läste jag ut Dilsa Demirbag-Stens bok "Stamtavlor". Himla bra är den. Hon är kurd och kom till Sverige 1976 med sin familj (jag såg idag på nätet någonstans att hon är syster till Dilba). I boken berättar hon om livet som kurd i Turkiet och släktingar och vänner där. Hon berättar om traditioner och varför s k hedersmord begås. Det finns inte mycket som verkar bra i unga kurdiska kvinnors liv, utan det är mest hot, våld, förnedring, slit och fattigdom. Ändå skriver hon mycket om kärlek, framför allt sin älskade mormor. Väldigt bra och läsvärt.

Energi

En dag i januari halkade jag omkull på en isfläck under stupröret på huset där jag bor. Jag slog sönder mina jeans på knäet så det blev en reva och blodvite uppstod. Jeansen tvättade jag och sedan har de legat i högen med sånt där som ska lagas vid tillfälle. Jag är inte av den generationen som går omkring med trasiga jeans. Men nu är de lagade, och riktigt bra blev det. Med detsamma jag kom hem från jobbet ikväll satte jag mig vid symaskinen. Det är bara att se till att det blir gjort helt enkelt. Jag gjorde också en ändring i halsen på en tunika som legat ett tag. Nu känner jag mig riktigt pigg, faktiskt.

Bilnycklar 2

Idag har följande hänt i fallet med mina bilnycklar:

1. Jag har fått veta att nycklarna inte finns på Posten i Västervik utan troligen ligger i Nässjö där sorteringen av post från Linköping sker. Därför har jag gjort en reklamation hos Postens stora kundtjänst. Den kan ta flera dagar att åtgärda, och jag kommer att få besked per brev, oavsett om nycklarna hittas eller inte.

2. Jag ringde verkstadsfirman i Linköping och fick veta att de nycklar som skickats inte går att använda för att starta eller köra bilen med. För att göra det måste de synkas ihop med låset på bilen, och det är det som ska jag ska göra när jag fått dem. Hittas inte nycklarna har jag ett muntligt löfte om att "då får vi ordna det på något sätt".

Så nu hoppas jag bara att nycklarna kommer tillrätta så att jag kan få ordning på mitt liv.