Resa hem till barndomen

Tack vare samtalen med gamla skolkamrater kan jag se mitt eget liv och min uppväxt i ett delvis annat ljus än jag tidigare gjort. Under uppväxten hade vi barn kanske inga ord för det vi kan förstå idag när vi ser bakåt, som vuxna och betydligt äldre.

I helgen var jag hemma på en klassåterträff med mina skolkamrater från mellanstadiet, både från min egen klass och klassen över oss. Barndomskamraterna. Det är i år 51 år sedan jag gick ut sjätte klass i Ljungby skola i Halland. Numera är vi redan pensionärer eller närmar oss hastigt den åldersgränsen.


Bild på Ljungby skola 2005. Den här gången tog jag inte en enda exteriörbild, jag var så upptagen med att prata med mina gamla skolkamrater.

Mina två första skolår gick jag i småskola, med årskurs 1 och 2. Det var en B-skola, dvs två årskurser i samma klass. Min småskola var Trustorps skola. Det fanns en småskola till i socknen, Kärrets skola. Våra två klasser slogs ihop till en gemensam i tredje klass när vi kom till folkskolan, som var i Ljungby centralskola. Även där var det B-klass det första året, då hade vi gemensam klass med dem som var ett år äldre. Sedan var vi en egen klass med bara vår årskull, vad jag kan minnas. Det var läsåret 1964-65 som vi gick i fjärde klass. Förmodligen var det då den nya grundskolan infördes.

Naturligtvis talade vi mycket om händelser under skoltiden, om vår lärare Barbro Runnheden (läs om henne inför 90-årsdagen i HN), en mycket omtyckt lärare som betydde mycket för oss, inte minst för mig. Men det blev också tal om vad skoltiden förde med sig och hur den påverkat oss och hur vår klass var. Vi var en bra klass. Inga bråk, alla var snälla. Det är min bestående bild, och inte bara min. Jag ska inte idyllisera men i min klass tror jag att de allra flesta faktiskt trivdes i skolan. Att vi haft klassträffar, nu för fjärde gången, tar jag också som ett tecken på det.


Vårt klassrum från tredje klass är helt ganska annorlunda idag. Här stod förr en kateder och vi hade svarta griffeltavlor.


När vi hade klassträff i lördags slumpade det sig så att det var öppet hus på skolan så vi var flera som var där och tittade. Femteklassare guidade oss. Också från klassrummet där vi gick i tredje klass, tror jag.

Mina egna klasskamrater har jag träffat på klassåterträffar två gånger tidigare, 1992 och 2005. Skolkamraterna i den andra klassen har jag inte sett sedan ungdomen. En del minns jag mycket väl från den tiden, andra inte alls. Det var extra roligt att få talas vid med den som under hela min uppväxt var min bästa kompis, men sedan vi båda flyttade hemifrån 1972 har vi inte träffats.

Under besöket i hemtrakterna bodde jag hos en av klasskamraterna och hans fru, ett underbart välkomnande par. Det blev en del samtal oss emellan också, och vi kom in på sådant som jag nu känner delvis förändrar min bild av min uppväxt.

Jag är väldigt glad för mina klasskamrater. En har jag kvar ända från småskolans första klass, de flesta från 3-6 klass och några bara från sexan. Vi var den första grundskolekullen i Ljungby skola och när vi sedan kom till högstadiet inne i Falkenberg splittrades klassen på minst två klasser, kanske fler.

Det kommer att bli fler klassträffar, det är jag säker på. Och jag kommer.

De flesta av mina skolkamrater är idag inte aktiva i sociala medier så det blir inga nutida bilder på dem här. Bara det gamla skolfotot från 1967, som publicerats tidigare:


Jag sitter i mitten.


Och så den här bilden från 1964, eller möjligen 1965, då vi var på skolresa till Göteborg och gjorde en utflykt med Paddan.

Två bilder till på skolan, båda från 2005:


Vi åt lunch och drack kaffe i det nya församlingshemmet (som jag tror heter Kyrkstugan). Där hänger den här fina målningen av Ljungby kyrka och prästgård.


Den här bilden är inte från Ljungby utan tagen lite längre söderut under mitt besök, och visar en bit av Ätradalen i Vinberg. Det är en vacker trakt jag kommer ifrån.

Varmt tack till er som ordnade med klassträffen!

Apelsinmarmelad


Det blev många fler burkar än så här av de fyra kok jag gjorde.

På senare år har jag tagit för vana att koka marmelad på en del av årets skörd men nu har jag kokat apelsinmarmelad också. På köpefrukt, jag som annars bara använder frukt och bär och blommor från skog och trädgård. Men vid den här tiden på året har det funnits fina ekologiska apelsiner i butikerna så jag passade på.

Någon gång i vintras frågade min ena svärdotter om jag gjort apelsinmarmelad någon gång och sedan dess har jag funderat på det. Det som fick mig att göra slag i saken nu var att i förra veckan blev jag bjuden på smörgås med hemkokt apelsinmarmelad och det var så underbart gott. Tack Gun-Britt!

På nätet finns en hel del recept och de är ganska samstämmiga. Jag har nu gjort fyra kok och modifierat en liten aning. Två kok med blodapelsin och två med vanlig apelsin. Det största problemet var att marmeladen stelnade mycket mer än jag är van vid så det är framför allt andra koktiden jag minskat på.

Det koket marmelad som blev alldeles för fast går att använda ändå. Koka upp vatten och låt det svalna. Rör i lite vatten (kanske 1-2 teskedar beroende på burkens storlek) så blir marmeladen perfekt i konsistensen.

Recepten för marmelad på blodapelsin jag hittat på nätet varierar mer än för vanlig apelsinmarmelad. Det finns t o m varianter utan tillsats av vatten. Men det genomgående är att använda lika mycket socker som frukt. Jag har minskat lite på det, jag gillar när marmelad inte är så sliskigt söt utan mer bitter. Så det är en smaksak vad man vill ha. Prova dig fram!

Recept

Alla ingredienser är ekologiska.

Apelsinmarmelad
1 kg frukt (varav 2-3 citroner, resten apelsiner)
8 dl vatten
9 hg socker (varav 3 dl syltsocker)
en bit riven ingefära (1-2 matskedar)
2 tsk citronsyra
1. Tvätta apelsinerna, jag brukar borsta dem i ljummet vatten. Skär bort eventuella skador på skalet. Skär bort ändarna och dela i klyftor.
2. Kör frukten i matberedare. Är det tunt skal kan klyftorna vara hela. Är skalet tjockt så skär av skalet och skär bort det vita mellan skal och fruktkött. Skalen kan sedan gå med i matberedaren men jag har tagit en del av apelsinskalen och alla citronskalen och skurit i smala bitar för att det ska bli lite skalbitar i marmeladen.
3. Häll fruktmassan i en gryta, häll i vattnet och den rivna ingefäran (ingefäran kan givetvis uteslutas). Koka under lock 40-45 minuter.
4. Låt kärnorna koka med. Lägg dem i en tekula eller en bit gasväv först. Ta upp dem innan du har i sockret.
5. Stäng av värmen, häll i sockret lite i taget och rör om. Koka upp igen. Nu ska det koka ganska häftigt så det kräver passning. Koka 20-25 minuter. Skumma väl under tiden.
6. Gör marmeladprovet. Dvs ställ en tallrik i kylen i förväg. När marmeladen börjar bli simmig efter 15-20 minuter tar du upp lite och häller på tallriken i kylen. När det svalnat kollar du att det har stelnat tillräckligt. Under tiden kan du ha värmen på spisen avstängd så att det inte kokar mer.
7. När du bedömer att marmeladen är klar rör du ner citronsyran i en del av marmeladen, t ex i en mugg, och häller sedan ner det i marmeladmassan och rör om. Citronsyran ska alltså inte koka.
8. Häll upp på varma rena burkar.

Blodapelsinmarmelad
1 kg frukt (varav 2 citroner, resten apelsiner)
5 dl vatten
9 hg socker (varav 3 dl syltsocker)
vaniljpulver
1. Tvätta apelsinerna, jag brukar borsta dem i ljummet vatten. Skär bort eventuella skador på skalet. Skär bort ändarna och dela i klyftor.
2. Kör frukten i matberedare. Är det tunt skal kan klyftorna vara hela. Är skalet tjockt så skär av skalet och skär bort det vita mellan skal och fruktkött. Skalen kan gå med i matberedaren men jag har tagit en del av apelsinskalen och alla citronskalen och skurit i smala bitar för att det ska bli lite skalbitar i marmeladen.
3. Häll fruktmassan i en gryta, häll i vattnet och eventuellt ett par knivsuddar vaniljpulver. Koka under lock c:a 30 minuter.
4. Låt kärnorna koka med. Lägg dem i en tekula eller en bit gasväv först. Ta upp dem innan du har i sockret.
5. Stäng av värmen, häll i sockret lite i taget och rör om. Koka upp igen. Nu ska det koka ganska häftigt så det kräver passning. Koka 15-20 minuter. Skumma väl under tiden.
6. Gör marmeladprovet. Dvs ställ en tallrik i kylen i förväg. När marmeladen börjar bli simmig efter 15-20 minuter tar du upp lite och häller på tallriken i kylen. När det svalnat kollar du att det har stelnat tillräckligt. Under tiden kan du ha värmen på spisen avstängd så att det inte kokar mer.
7. Häll upp på varma rena burkar.


Skär apelsinerna och citronerna i lagom stora klyftor innan du lägger dem i matberedaren. Citroner brukar ha så tjockt skal att du får ta bort det vita mellan skal och fruktkött.


Kärnorna kokar med i marmeladen i den första kokningen. Jag har lagt dem i en tekula. Detta är blodapelsin.


Apelsinmarmeladen på kokning.