Man är ju populär…

Jag har hamnat i ett dilemma. Lite roligt är det men samtidigt väldigt svårt. Den tionde september är jag bjuden på tre håll. Två av de tre gäller fester, det andra är på jobbet. Annars kan det gå åratal mellan festinbjudningarna minsann (eller åtminstone väldigt lång tid).

Jag är bjuden på klassträff med min gamla klass från låg- och mellanstadiet. Sist vi träffades var 1992 när vi hade 25-årsjubileum. Det är i Falkenberg och 3-4 timmars åka med bil härifrån. 

Nästa fest är en gammal studiekamrats 50-årsfest i Visby. Och givetvis skulle jag så gärna vilja gå på den också. Det är flera år sedan vi träffades, i slutet av 90-talet, tror jag.

Och samma dag har vi höst-kickoff på jobbet. Hela redaktionen ska samlas och diskutera framtiden för tidningen.  Det är viktgit men frågan är hur jag ska kunna välja mellan plikt och fest. Jag vill gå på alla tre men kan ju inte klona mig. Det känns himla orättvist att det blivit så här.