Snart är hälften under tak

I morse var det så här mycket ved på marken:

ved

Nu är det så här mycket ved kvar:

ved

Jag har varit kompledig idag för att ta hand om veden, och är det i morgon också. Idag har jag nog fått in cirka tre kubik till. Så håller bara ryggen kanske det mesta är under tak på söndag kväll.

Det har varit en ljuvlig dag med fåglalåt och solsken och ljumma vårvindar.

Meningen med livet: ved

Är det ved som är meningen med livet?

Inte bara, det har varit en fin påskhelg med kärt besök.

Påskpromenad 3 april

Men just nu drunknar vi i ved.

Ved

Igår fick vi en leverans av 15 kubikmeter ved. Det var planerat till senare i april, men bonden vi köper av hade lasset klart tidigare än beräknat.

Ved

Det här är ungefär ett halvårs förbrukning för oss. Det går förstås åt mindre på sommaren och mer på vintern. Nu har vi kvar ungefär tre kubik av den gamla veden. I början av maj tror jag att vi behöver börja elda med den nya.

ved

Det mesta av veden är ännu inte torr nog att eldas med, men den kommer att torka snabbt nu när vårvärmen kommer. Bara det blåser lite också. Eftersom maken fått en ryggskada är det jag som får se till att veden nu kommer in under tak och kan torka. Morgonens regn gick snabbt över så jag har hunnit stapla ved hela dagen idag. Jag har nog hunnit med att få in ungefär tre kubik sedan i morse.

Vi köper pannved, vilket innebär blandved av flera sorter, till exempel gran, al, bok och björk. I det här lasset verkar det finnas mycket björk. Den sorterar jag undan för det är den bästa veden. Den använder vi till kakelugnarna, den brinner länge och ger fin värme- och så knastrar den så hemtrevligt, utan att glöden sprätter ut.

ved

I den här stapel är det lite drygt en kubik tror jag. Det är den björkved jag fått fram hittills, och mer finns. Vi får se om allt går till kakelugnarna, det beror på hur mycket annan ved vi får tag på till vintern. Bakom den här stapeln finns mer björkved, som redan är torr. Den här ska torka till minst i höst, kanske längre.

ved

Resten av veden är blandade sorter. Den röda veden är väldigt bra att elda med. När den torkat är den också lätt att hugga. Men jag vet inte vilken sort det är. Bilden tog jag i eftermiddag men innan kvällen hade jag fått in ved så att den yttersta stapeln nu går ända upp.

Nu känns det i rygg, armar och ben. I morgon ska jag vila upp mig på jobbet.

Ännu mera vår

Jag tror att jag blivit en vårfreak. Det är så himla härligt med våren. Snön smälter, fåglarna sjunger och vårfloden brusar.

Vårflod

Klicka på bilden så kommer du till en liten videosnutt och kan höra och se hur vårfloden brusar i diket. Den visas i QuickTimeformat.

Igår var det lite mer sol och någon grad varmare än idag, men det har varit skönt idag också. Då kan jag inte sitta inne, jag måste ut. Igår högg jag ved i några timmar, som jag brukar på lördagarna. Sedan gick vi en sväng och kollade in våren. I sluttningen nere vid den gamla landsvägen såg jag den här artefakten:

artefakt

Den har legat länge, säkert i många år. Mossan har växt in över metallen. Jag antar att det är en navkapsel. I det här skicket är den till och med vacker.

Vintern har gått hårt åt våra presenningar på vedskjulen så vi bytte en igår. Det är ett bök att hålla på med de här stora presenningarna. Därför har vi köpt en ganska tunn variant, och just därför håller den ju inte så bra. Men det känns besvärligt att få upp en tung presenning ända upp i takhöjd. Vi har ståhöjd inne i vedskjulen.

Jag har röjt upp lite kring och i vedskjulen idag. De är nästan tomma nu, eftersom det mesta av veden vi köpte i höstas nu är uppeldad. 2-3 kubik pannved har vi kvar, plus en hel del fin björkved till kakelugnarna.

Även om våren är härlig så för den också med sig en del bekymmer. Gräsmattan där vi bor har ju varit täckt av ett mer än halvmetertjock snötäcke hela vintern. Nu har det mesta av snön smält och gräsmattan är i en liten svacka så nu är den som en sjö. Eller snarare en massa vattenpölar.

vattensjuk gräsmatta

Här hade jag min potatis förra året. Men det känns inte som om det skulle gå att sätta potatis här om en månad.

Vi kan, vi vill, vi törs

Vid en föreläsning i Västervik idag sa Joakim Jardenberg att det är kvinnor 55+ som ökar allra mest på Facebook nu. Förmodligen är det väl så på nätet över huvud taget. Vi är en stark och stor grupp, och vi gör som vi själva vill.

Facebook har väl nästan blivit synonymt för närvaro på nätet numera, med 3,5 miljoner användare i Sverige idag? Att den här gruppen ökar på nätet är väl bara naturligt, eftersom den till stor del fylls på underifrån med sådana som jag, som använt nätet i åratal. Vem har ett jobb idag där man inte alls behöver använda en dator och nätet? Säkert finns det en del men den gruppen minskar nog hela tiden.

Det han annars talade om var sociala medier. Vad är det? Hur ska vi använda det? Föreläsningen vände sig till företagare som uppmanas att använda sociala medier i sin marknadsföring. Det var riktigt intressant, och jag fick en del ny kunskap som jag ska dra nytta av.

Andra bloggar om:

Vårdagjämning

Idag när det är vårdagjämning är dagen och natten nästan precis lika långa. Man skulle ju kunna tro att våren borde vara här då, och det kanske den är. Enligt SMHI:s definition av vår ska det ha varit plusgrader sju dagar i sträck som dygnsmedeltemperatur för att kallas vår. Kanske har vi haft det nu, jag har inte den kollen.

Idag har vi haft minst 10,4 plusgrader för det såg jag på termometern i skuggan på norrsidan vid lunchtid. Det känns ju i luften och vindarna är ljumma. Enligt SMHI hade Gladhammar någon mil härifrån +10,3 idag, vilket blev näst varmast i Götaland.

vårdagjämningstvätt

Eftersom det varit så pass varmt idag och att det blåste så hängde jag ut lakanstvätten även om solen gömde sig bakom molnen på förmiddagen. Lakanen luktar vår nu.

vårdagsjämningsmoln

Sent i eftermiddag kom solen fram. Men då hade det svalnat betydligt och det var en sådan där klar och kylig, men inte kall, vårkväll som det kan vara i mars. Man känner att man lever.

vårdagsjämningstulpan

I rabatten har tulpanerna jag grävde ner i höstas kommit upp där snön har smält. Eller är det kanske påskliljorna? Jag blandade olika lökar, tulpaner, påskliljor och pingstliljor, i en brokig samling.  De ska blomma hela våren har jag tänkt.

vårdagsjämningsvintergäck

Hos grannen blommar vintergäcken idag.

Det är fint att vara människa nu.

Torgny Lindgren

Två bra citat från Torgny Lindgrens bok Norrlands Akvavit:

”Det fanns inga märkvärdigheter och sensationer på den tiden, sa han. Nu har vi ju televisionen.”

”En ensam kvinna kunde inte klara sig utan motorsågen, sa hon.”

Det är den första bok jag läst av honom, skam till sägandes, men det blir alla gånger fler.  Den här handlar om väckelsepredikanten Olof Helmersson som förkunnade och frälste själar i Västerbottens inland på 50-talet. Nu är det 2007 och han har tappat gudstron sedan länge och återvänder därför för att förkunna den nya sanningen.

Boken är dråplig, finstämd, mycket speciell och har egentligen allt man kan kräva av en bra berättelse: intressanta karaktärer, kärlek, hat, svek och konflikter, en miljö som spelar stor roll.

Andra bloggar om:

Förkylningsläsning

Sedan i torsdags har jag varit förkyld. Ont i halsen, snuva, värk i kroppen, men mest hosta. Nu är jag trött på det och vill bli frisk.

Det är inte mycket att göra när man är sjuk mer än att läsa och surfa i soffan. Och så löser jag sudoko. Jag har en bok med sudoko i sju olika nivåer. Där ligger jag i mitten nu.

En bok har jag läst ut idag, ”Netherland” av Joseph O’Neill (den finns på svenska och heter Nederland). Jag gillar den väldigt mycket. En fin berättelse, som säger något om livet.

Den handlar om holländaren Hans van der Broek som är gift med engelska Rachel. De bor i New York 2001, i närheten av World Trade Centre,  och har en liten son på ett par år. Efter attacken kan de inte bo kvar utan flyttar till ett lägenhetshotell. Rachel blir alltmer orolig och skrämd och tar till slut med sig sonen och åker hem till England igen. Deras äktenskap är på upphällningen.

När Hans är kvar ensam börjar han spela cricket och träffar en annan hängiven cricketfantast som heter Chuck. Redan i början av boken får vi veta att Chuck hittas mördad i en flod i New York 2006. Då är Hans tillbaka i England och han och Rachel är ett par igen. Det är historien där emellan som Joseph O’Neill berättar.  Om hur allting blev, och varför.

Det är en samtidsskildring av vårt nutida samhälle, efter attacken och hur det påverkar vanliga människors liv. En mycket läsvärd bok.

Andra bloggar om: