Det här är riktigt bra spänning. Även om författaren ibland faller i deckargenrens vanliga fällor så är det riktigt bra. Linwood Barclay har skrivit en lite annorlunda thriller, det känns som en frisk fläkt bland alla deckare som översvämmar marknaden idag.
Frågan är om han kan fortsätta succén i senare böcker. Jag ska i alla fall läsa minst en till och hoppas på det bästa.
Den här, med titeln ”Utan ett ord” börjar med att 14-åriga Cynthia vaknar en vårmorgon 1983 och huset är tomt. Hennes föräldrar och äldre bror är borta. Spårlöst försvunna. Kvällen innan har hon varit ute för länge med en pojke med dåligt rykte, kommit hem onykter och grälat med föräldrarna innan hon smält igen sin dörr och somnat.
Hennes familj kommer aldrig tillbaka. Fallet är olöst.
Det går 25 år och hon är med i ett tv-program om gamla olösta fall. Och då börjar saker hända.
Det som gör att den här deckaren höjer sig över mängden är flera saker. Historien är väl uppbyggd, riktigt spännande och välskriven. Den känns till stora delar trovärdig och handlar om ganska vanliga människor. Länge får vi undra hur den ska kunna få en lösning. Det visar sig nämligen inte alls vara vad man kanske tror, utan egentligen mer trivialt än så. Fram på slutet, när det uppdagas vad som egentligen hänt så tänker jag ”jamen det klart, så är det ju” och det är något som mycket väl skulle kunna hända, en sådan där historia man kan läsa om i tidningen någon gång ibland.
Det är smart att tänka ut den här historien, och dessutom skriva en bra berättelse om den.
Andra bloggar om: Linwood Barclay