Fredagkväll och semester. Då blir det ett glas vin. Ikväll provade vi Cameleons rosévin, ett ekologisk torrt vin som fått bra kritik av vinkännare. Rekommenderas. Men det röda Cameleon är godare.
Ett annat mycket gott ekologiskt vin är det vita Ecologica Berlina, som jag tror är ganska nytt i Systembolagets sortiment.
Nu har jag läst två av sommarens semesterböcker. Plus en biografi.
Kjell Sundstedt ”Till Gertrud”: En dokumentär om hans mammas syskon som växte upp på Öland. På 30- och 40-talet skickades de på sinnesslöanstalter sedan deras mor dött, men egentligen utan annan orsak än att deras pappa inte kunde ta hand om dem. Flera av dem steriliserades, utan samtycke, för att man då ansåg att människor som dem inte skulle sprida sina gener. En av systrarna var i många år på Norra sjukhuset här i Västervik. Det är gripande och fängslande läsning, där han gör det privata till allmängiltigt. Mycket bra, man kommer nära de enskilda personerna. Tvångssteriliseringarna är en skam. Läs mer om boken på vt.se.
Martin Bengtsson ”I skuggan av San Siro”: Fotbollsbok. Men den handlar inte om fotboll utan om livet som proffssspelare. Martin Bengtsson fick tidigt chansen att gå långt. Redan som 18-åring blev han proffs i italienska Inter, men kände snart hur lusten försvann och hur han själv reducerades från att vara människa till att vara en fotbollsmaskin. Det slutade med ett självmordsförsök. Det här är också en gripande berättelse, och efter att jag läst den är jag tacksam att han skrivit den.
Liza Mundy ”Michelle Obama”: En biografi om USA:s presidentfru. Den ger en lite större helhetsbild av Michelle Obama än vad medierapporteringen ger, men säger inte så väldigt mycket om personen Michelle Obama, vem hon egentligen är. Snarare en framgångssaga, och det är ju det hennes liv är. Men hon känns ganska mänsklig när hon till exempel kritiserar maken för att han aldrig är hemma och tar ansvar för hem och barn. Det är en nyanserad berättelse, men ganska ytlig. Intressant. En personifiering av den amerikanska drömmen.
Efter att jag läst Kjell Sundstedts bok beställde jag hans film ”Den nya människan”.
Nu för tiden är det väl ingen som klär sina köksskåpshyllor med papper. Men i vårt gamla kök passar det bra.
När vi flyttade in såg jag att det gamla papperet var lite slitet, och trasigt på sina ställen, så jag köpte hyllpapper men hann inte klä om då. Nu har jag i alla fall börjat med ett skåp. Jag trodde att det skulle gå snabbt, men det tog säkert en timme. Först leta efter den dubbelhäftande tejpen. Sedan pilla bort alla häftstift som höll fast det gamla papperet, mäta upp och klippa till nya och få dit dem. Mer jobb än jag trodde så nästa skåp får vänta, åtminstone tills i morgon. Två överskåp återstår, plus 5-6 underskåp. Dessutom ska ett högskåp få nya hyllor. Någon gång.
Idag har jag också hittat de första tomaterna på mina plantor och sett att potatisen fått blomknoppar. Så det är hopp om skörd. Mer om detta på min odlingssida.
I natt hade vi vildsvin i trädgården. De bökade upp några kvadratmeter gräsmatta plus halva min rad med morötter som alldeles nyss börjat komma upp i landet. Någon gång kring midnatt tyckte vi att vi hörde ljud i trädgården, men det kan mycket väl ha varit något annat djur också. Det är en hel del vilt här.
Vi tror att det förmodligen bara vara ett vildsvin, för det kan se betydligt värre ut när det varit flera. Men det är illa nog som det är. Och jag hoppas verkligen att det inte blir påhälsning igen.
En riktig slapparhelg har vi. Ligger på soffan och läser. Fikar. Tar en stilla promenad utmed vattnet. Lagar lite god mat. Tittar ut på regnet. Rensar lite ogräs när det är uppehåll. Åskan kommer och går.
En dag kvar till semestern och sommarens semesterläsning är inköpt.
I högen ligger följande:
I skuggan av San Siro av Martin Bengtsson, en fotbollskille född 1986 som skriver om sin framgång men också baksidan med fotbollskarriären.
Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist, som väl de flesta andra redan läst men inte jag.
Arthur & George av Julian Barnes, om Arthur Conan Doyle och George Edjali och ett justitiemord.
Italienska skor av Henning Mankell, en kärleksroman om döden tror jag.
Jessika Jungs saknad av Elisabeth Gilek, en deckare från Stockholm
Mörk kust av Peter Temple, prisbelönt deckare från Australien.
Revolutionary Road av Richard Yates, kultförklarad och filmad (förra året läste jag hans The Easter Parade som jag tyckte mycket om).
A mercy av Toni Morrison, min favoritnobelpristagare.
Till Gertrud av Kjell Sundstedt, om en kvinna som varit intagen på S:ta Gertruds sjukhus.
Fast det blir nog lite andra böcker också, och kanske inte alla de här. Det beror lite på hur mycket det regnar i sommar. Det gör inget om det regnar.
Det går att vara utan dator några dagar, men det är svårt. Och utan min Iphone som stand in vore det nog plågsamt. Under helgens IRL-ande fick datorn stanna hemma. I stället har det blivit många steg, enligt stegräknaren. 49 071 på tre dagar, från fredag morgon till söndag kväll. Kanske har jag lyckats göra av med kalorierna jag stoppat i mig.
Idag har jag hittat min första geocache. Sökandet skedde ihop med en av flera nätvänner som jag träffat i helgen, och jag blev verkligen inspirerad. Tack, Mia!
Geocacher är små skatter ute i naturen eller i stan. En plastbehållare med en papperslogg och en penna, och kanske något mer, och helst ska den vara gömd på ett fiffigt ställe. Man tar ut positionen i sin gps och så får man leta. När man hittat den skriver man sitt namn i loggen.
Den vi hittade idag finns i närheten av Spejande Sjömannen. Vi har också letat geocachar på Lysingsbadet och på Solbergs udde. Jag har redan tänkt ut var jag själva ska placera ut min, men det blir lite senare.
Fler bilder från omgivningarna kring helgens letande finns på mitt Flickr.
Det har varit en mycket fin helg med IRL-träff.
Anders Bockgård i Tryserum har skrivit en bok om Bo Jonsson Grip. Den heter ”Drotsen Bo Jonsson Grip – välgörare och brutal imperiebyggare”.
Boken är intressant, bra skriven och ger en bild av den kanske största jordägaren någonsin i landets historia. Bo Jonsson Grip levde på 1300-talet och var drots, det vill säga näst efter kungen i makthierarkin. Han ägde mängder av gods och gårdar, bland annat här i Tjustbygden. Nästan hela sitt vuxna liv köpte han eller bytte till sig nya domäner, och ibland gick det inte helt rätt till. I boken får vi en bild av en sammansatt man med både onda och goda sidor, och en ofantligt stor jordhunger.
Historia är intressant, och här i Tjust lever vi en bygd där historien är påtagligt närvarande. Nu är det andra gången i mitt liv jag bor på en gård med dokumenterade anor från just 1300-talet. Det är ju så långt tillbaka så vi kan aldrig få svar på alla frågor, men förvånansvärt många dokument finns bevarade. Så är det med Bo Jonsson Grip som lämnade efter sig ett långt testamente och mängder av andra handlingar. Till gagn för sentida historiker.
Det är ett mycket gediget arbete som Anders Bockgård lagt ner på denna bok, och han har forskat länge. Intresset kom sig av att han själv bor på och förvaltar en gammal släktgård som varit i hans familjs ägo sedan Bo Jonsson Grips tid.
Någon flagghissning har vi inte ägnat oss åt idag men vi har varit i Västrums kyrka och sett en musikal. Den heter ”Varav hjärtat är fullt” och framfördes av pastoratskörerna och andra församlingsbor. Det var mycket fint. Den handlar om hur man ska vara en god människa. Även i morgon är det en föreställning.
Innan dess bakade jag bullar och en sockerkaka. En del av kanelbullarna gjorde jag som en vetekrans. Det har jag aldrig gjort förr men det blev riktigt bra. Bakningen är till nästa helgs träff och därför skulle jag frysa in det. Men för att få ner vetekransen i fryspåsen var jag tvungen att dela den i två delar. Lite synd på den fina kransen.
Jag älskar verkligen det här köket. Det är så rofyllt att stå vid arbetsbänken och titta ut på grönskan.