Jag syr ibland

lila

Augusti 2007:

Ibland syr jag. Det kommer periodvis, men då tycker jag att det är väldigt roligt att sy. Oftast blir det på sommaren. I sommar har jag haft lite mani och sytt blusar och tunikor, och en kjol. Eftersom det varit så varmt har det blivit flera toppar med holkärm, det som jag gillar bäst.

Den här blusen var den första jag sydde i sommar. Den är ljuslila, och lite blekare i verkligheten än på bilden. Den är sydd i ett strukturvävt tyg i ren bomull, ett tyg jag hittade på rea på Åhléns.

För att få sprund både vid halsen och längst ner sydde jag den av två tygbitar fram, ryggen är en hel bit. För att liva upp den lite satte jag en grön knapp i halsen, kanske blev det inte så snyggt?

dress

Jag syr nästan bara av raka bitar tyg, och särskilt när det är utan ärm. Då blir det holkärm och det tycker jag är snyggt. Dessutom så blir ju inte plagget så tajt, vilket är skönt när det är varmt, och jag slipper sätta i dragkedja eller ha knäppning hela vägen för att komma i kläderna.

Den här klänningen är sydd i ett beige, eller snarare oblekt tyg, som är en blandning av linne och bomull, och strukturvävt med något slags slingrande mönster. Det är ganska kraftigt och faller snyggt. Klänningen består av kjol och topp, toppen har jag använt för sig.

I halsen är det båtringning och för att få det att bli bra så måste den vara öppen en bra bit ner på axeln. För att den inte ska glida av, eller snarare glida iväg åt ena hållet, satte jag två tygband över axlarna, i kanelbrunt så att det bryter av lite. Så har jag gjort på andra toppar också, med båtringning.

Än har jag inte använt den som hel klänning, det är sällan det kommer sådana tillfällen i mitt liv. Men om jag använder toppen och sedan tvättar den måste jag komma ihåg att också tvätta kjolen så att de slits likadant.

ros

Toppen till höger här är sydd i ett lite glansigt gardintyg, i cremefärg och med några stora spridda rosor på. Det är från början en stuvbit som jag haft liggande några år och tyvärr var det svårt att få till det bra med rosorna så de syns ju inte så bra.

Framsidan är gjord i tre delar och baksidan i en. På så sätt får jag en fyrkantig halsringning. Mycket enkelt. Bara raka bitar utom två lite sneda sömmar på axlarna.

En sådan topp eller blus syr man på en timme ungefär, och den här sydde jag samma kväll som jag redan sytt den föregående. Det passade med samma tråd i symaskinen.

blue

Nästa topp blev den här blå och den är sydd av en kjol som jag slaktat, precis som den bruna under här. De sydde jag när det var som varmast i juli och de var jättesköna att ha då för de är svala. Vad det är för kvalitet vet jag inte riktigt, ett tyg i konstfiber eller blandfiber, som är lite skrynklat i sig själv. De behöver alltså inte strykas, bara tvättas och hängas upp och det blir så bra, så.

Det är inte mina kjolar från början som jag slaktat utan jag har köpt dem på secondhand-butiken som Erikshjälpen har här i stan. Det kommer sig av att jag skulle sy kjolen till den tvådelade klänningen ovanför här och skulle ha ett fodertyg, ett blankt konstfibertyg ska det ju vara. Och det finns ingen affär som säljer sådana tyger längre i Västervik upptäckte jag då.

brunJag var runt i flera butiker, och det är egentligen mest hemtextil som säljs här. Så då kom jag på att jag skulle gå till secondhandaffären och köpa en kjol som jag kunde ta fodertyget från, till min egen kjol. Då hittade jag en brun kjol med ett passande beige foder. Jag hittade också en blå kjol som blev blusen ovanför och ytterligare två kjolar, alla vida med mycket tyg i. Och billiga, 49-69 kr/styck.

En av kjolarna jag köpte hade ett svart foder, som jag ännu inte har använt men planerar att ha till en kjol jag eventuellt ska sy i vinter.

Men den beige kjolen skulle jag ju sy direkt. Och när jag väl sprättat loss fodret kunde jag ju inte bara kasta bort själva kjoltyget så det blev en topp. Men kjolen var sydd av tre delar så därför sitter sprunden inte riktigt i sidan utan lite mer frampå.

svartvitEn av de andra kjolarna jag köpte var den som blev den här tunikan med trekvartsärm. Det var väldigt mycket tyg i den här kjolen, jag tror att det var en ganska stor storlek, så det räckte även till ärmarna. Den här också i ett skrynkligt (eller heter det crinklat?) tyg som man bara tvättar och så hänger det sig snyggt själv.

detalj

Jag gjorde en söm fram så att jag kunde göra ett sprund och där satte jag ett par band så att den kan knytas i halsen.

randig

Ett par tunikor till har jag sytt, med trekvartsärm. Den här i randigt tyg är från början en kjol som jag köpte till mig själv 1999 och har använt en gång, vid millennieskiftet. Det var en lång omlottkjol i viskos, ett behagligt tyg som faller snyggt.

Även om det var en långkjol så var det inget överflöd med tyg så jag fick pussla lite för att få ut ärmarna. Därför är de inte likadana. Den ena har ränder på tvären, den andra på längden. Men det tycker jag bara är bra, det ska inte vara för likriktat när jag syr.

Framstycket är delat i två bitar och sömmen sitter lite till vänster. Den slutar i ett litet sprund längst ner. Halsringningen har jag gjort sned, men det syns nog inte så bra på bilden eftersom tyget är mörkt. Men det är samma princip som på den vita tunikan under här, men inte lika markant.

vitDen vita här till vänster är den senaste jag sytt i sommar. Den ser nog lite sned ut på bilden, hela den, men det är för att jag drar lite i den för att visa fickan mitt på ena sidan, tror jag. Egentligen går sömmen rakt ner.

Fickan har jag sytt ytanpå och den sitter mellan sidsömmen och framsömmen. Jag har sytt en extra söm uppifrån och ner på fickan så den är egentligen delad i två fickor.

Den här fick jag inspiration till när jag gick på stan en dag och såg en liknande på en kvinna jag mötte på gatan. Hennes var i olika blå toner men i ett liknande tyg. Och förmodligen inte hemsydd, men det vet jag inte. I en affär här hittade jag sedan det här tyget.

Jag ville egentligen inte ha en vit tunika, jag tycker att det ut som om jag jobbar hos tandläkaren. Därför har jag sytt den med ren bomullstråd, inte syntet, så att jag kan färga den utan att tråden behåller sin ursprungsfärg.

Den är jätteskön att ha på sig och kanske vänjer jag mig vid den vita färgen också.

1Här har jagt lagt några skisser jag gjort för att visa en del detaljer. Den till vänster visar hur man syr en kil vid axeln på en båtringad topp. Ta en fyrkantig bit tyg och vik den till en trekant. Sy gärna en söm utmed den längre kanten, så att den håller vikningen. Sedan måttar man bara in den i axelsprundet.

Det är ett väldigt lätt sätt att få en snygg halsringning. Men var noga med att mäta så att det blir lika stor kil i båda axlarna. När de väl är fastsydda kan du klippa bort om det är mycket tyg utmed kanterna på axeln, så att det inte blir klumpigt och fult där.3

Skissen till höger visar en alternativ halsringning om jag t ex syr från en kjol med knäppning fram. Då har jag passat in så att de två eller tre nedersta knapparna i kjolen knäppning blir min halsknäppning.

På nästan alla framknäppta kjolar slutar knäppningen så pass långt upp från linningen att det blir lagom med en kort blusknäppning. Sy sedan ihop det framtill med en söm från där knapparna slutar och ner till linningen. Så har jag gjort den blårutiga blusen på fotografiet under här, som är gjord av kjolen på en 80-talsklänning.2

Den, och de andra två på samma bild, sydde jag förra sommaren.

Den i mitten är sydd i linne och med stråveck fram. Jag satte också i ett par kilar i en annan nyans lila i halsringningen. På skissen här till höger ser du hur jag gjort.

På den blusen satte jag också i en kil i högerkanten, för att vara lite avvikande kanske. :- )

tre

Den randiga toppen längst till vänster på bilden ovanför här sydde jag av ett par långbyxor i storlek 54 eller 56, som jag köpt billigt på en tillfälligt utförsäljning förra sommaren, för att sy av dem. Jag slaktade dem och byxbenen var så vida att de gott och väl räckte till. Tyget är ett lite tungt viskostyg tror jag, och är lite glansigt. Den toppen kan jag ha till fest, den är lite snyggvariant. I halsringningen på den gjorde jag båtringning och satte i ett par kilar, enligt skissen ovanför.

rutigDet är egentligen den här blårutiga blusen på bilden till höger som är historiens början.

Den sydde jag i mitten eller slutet av 80-talet, och den har jag använt nästan varje sommar under varma dagar. Fast bara hemma, det är ett hemma-plagg.

Den har fickor längst ner på framtiden och det har den för att den är inspirerad av en städblus från Nina Ericssons bok ”Kläd er!” (se bild under här).

Jag tror att jag sydde den blusen av ett tyg jag hade liggande och som jag hade tänkte att göra något till barnen av då, kanske pyjamas eller sommargardin till deras rum. Egentligen vill jag ha ett randigt tyg till den, precis som i boken, men det hittade jag inget då. Så det fick bli detta, och det är egentligen lite för babyblått för min smak. Men sval och skön varma sommardagar. Och det är väldigt praktiskt med fickorna.

nina2

Här är en bild på uppslaget i boken med den blus som inspirerade mig. Det är en fantastisk bok hon gjorde, den kom ut 1983 och jag köpte den på en bokrea. Den inspirerar mig fortfarande, som ni ser.

nina3

Det är också från Nina Ericssons bok jag fick idén att sy toppen med stråveck fram förra sommaren.

nina1

Så här ser hennes bok ut. I den finns massor med roliga idéer på allt man kan sy. Det är bra förklarat, men framför allt mycket inspirerande. Det är en bok jag återvänt till många gånger. Den är tidlös.

Jag syr också annat än kläder. Till exempel ryggsäckar. Men på sommaren kan det bli lite varmt med en ryggsäck så jag har i stället använt den här kassen när jag gått till jobbet. kasse

Givetvis är den hemsydd.

Vill du veta mer om vad jag sytt och kanske hur man syr sin egen ryggsäck kan du gå till min andra sysida som jag gjorde förra året.