Sommarresa till Visby
I år drog vi ut i österled som de gamla vikingarna gjorde och intog Visby den 15 augusti. Vi embarkerade M/S Gotland, en ”cat” eller snarare en vinthund.
Vi var en samlad trupp på 37 personer. Lennart på Kårö hade anordnat så att vi fick besöka bryggan, för att se hur en modern brygga är utrustad. Intressant även för en gammal chief. Jag fick ett samtal med maskinchefen ombord, Stellan Högström, han berättade att förbrukningen vid den aktuella farten på 30 knop var 65 liter/minuten eller 3,9 kubikmeter/timman, bränslet var gasolja. På bryggan var befälhavare Mattias Elisson och överstyrman Johan Asp. De berättade om fartygets manövrering och navigation.
Efter en gruppbild på kajen så skingrades vi åt alla håll. Det blev stadsvandring genom historiens gator med sina gamla hus och ruiner. Det var en väldigt trevlig utflykt, vädret var bra och alla hade trötta fötter vid hemresan.
Text och foto: Bosse Nord
Befälhavaren Mattias Elisson.
Bryggans utrustning.
Överstyrman Johan Asp.
Överstyrman berättar för sina åhörare.
Maskinchefen Stellan Högström.
Hela vår grupp i Visby.
Visby.
Mer Visby.
Gotlands fornsal är länsmuseet på ön.
Visby har medeltida anor.
Marinarkeolog på besök
Onsdagen den 28 mars gästades vi av Johan Rönnby, Sveriges enda professor i marinarkeologi, som berättade om vrak i Svarta havet som han och hans marinarkeologikollega John Adams upptäckt under 2016, 2017 och 2018 utanför Bulgarien. Där arbetade de ihop, först med en grekisk båt och senare med NMT:s forskningsbåt Havila. (NMT är ett svensktnorskt konsortium som egentligen håller på med oljeprospektering).
När inlandsisen smälte fylldes Svarta havet av sötvatten. När senare via Bosporen inströmningen av saltvatten började, lade sig det söta vattnet ovanpå och bildade ett lock som gör att det understa lagret är fullt av svavelväte som förhindrar all nedbrytning av vraken. Vi fick se skrov, hela vrak med detaljerna till stor del kvar.
Man börjar med att söka av området med en robot som ger bilder av vad som ligger där, lägger in det på plotter, så att man senare kan komma tillbaka och ta foton med undervattensroboten.
Från Svarta havet, som är 1000–2000 meter djupt, visades bilder på vrak allt ifrån mindre klinkbyggda kosackbåtar från 1700-talet och kravellbyggda medelhavsbåtar från 1200-talet, bysantinska från 800-talet till vrak och båtar från tiden för Osmanska riket och Ottomanska riket.
På omkring 2020 meters djup ligger ett romerskt vrak, 10 meter långt, från romarriket 10 f Kr och ett grekiskt vrak 400 f Kr som byggdes utan spant, utan bordläggningen pluggades ihop.
Genom att med en undervattensrobot ta en stor mängd foton kan man mäta vrakens storlek m.m. och göra mindre 3D-kopior av dem som skrivs ut i plastmaterial.
Man hittade vid stranden, två meter ned i sedimenten, lergods från en bronsålders by från 5000 f Kr.
En av de sista kvällarna när de var på väg i mot hamnen möttes de upp av en fiskebåt där det visade sig att staden Borgas borgmästare var med. Han kom ombord och undrade vad de sysslade med ute på sjön. När han fick reda på att han själv undertecknat de dokument som gett dem lov att utforska vattnen utanför veknade han och vart mycket nöjd när han fick några av de 3D-kopior de framställt under expeditionen. Kvällen efter blev hela sällskapet med forskare och studenter från Bulgarien bjudna till premiärministern som tackade och lovade bygga ett museum över de rön som forskningarna lett till.
Föreläsningen var omtyckt och intressant, vi tackar Johan Rönnby för en intressant kväll och hoppas han återkommer någon gång.
/Håkan Karlsson
Johan Rönnby föreläste om vrak i Svarta havet.
Johan Rönnby arbetade i Svarta havet 2016-2018.
Det var en skiss som Vasas upptäckare Fälting och Franzén ritat som Hergé använde sig av när han ritade Tintin.