"Sjukdomen kan ta över när man inte har att göra"

Bristen på sysselsättning och personalstrukturen är de två stora problemen för psykiatrin.

Tillbaka till startsidan
Tillbaka till Ont i själen
Alla bilder: ©Anders Steiner
Artiklarna på den här sidan:
"Sjukdomen tar över"
Tre vårdenheter

Den sysselsättning som finns för de psykiskt funktionshindrade räcker inte till menar företrädarna för landstingets psykvård.
- För de sjuka som inte har sysselsättning blir dagarna torftiga och för dem kan sjukdomen ofta ta över och förvärras, säger Svante Bäck, psykiatriska klinikens verksamhetschef.
- Men med vettig sysselsättning kan sjukdomen oftast hållas i schack, om man har tider att passa, en plats att gå till och arbetskamrater.
- Både mänskligt och vårdmässigt ger det belöningar. 
Han berättar om exemplet Skellefteå kommun och projektet Solkraft, som han har besökt. Där sysselsätts både långtidsarbetslösa och psykiskt sjuka. De arbetar i flera olika verksamheter, till exempel med att handla och köra hem mat åt åldringar, de har ett snickeri, ett bageri, en cykelverkstad, röjer skog, sköter transporter, har legotillverkning och mycket annat.
- De har en bra mix av olika uppgifter så att det finns något som passar alla. Där arbetar de i företag och har folk från näringslivet som arbetsledare. Verksamheterna drar in pengar så att de inte är så bidragsberoende. Det är riktiga jobb.
- I Västervik har vi liknande verksamheter men skillnaden i Skellefteå är volymen på arbetet. Här finns det ett antal personer som inte har sysselsättning, det som finns passar inte alla.
Med tanke på arbetsmarknadssituationen i Västervik nu menar han att det kan vara svårt att starta en verksamhet här som kan upplevas som konkurrerande till andra jobb.
- Hunddagiset i Västervik är en väldigt bra verksamhet och har varit lyckosamt för många. Tyvärr kan de inte vara kvar ute på Norra sjukhuset efter försäljningen och vi vet inte nu var det ska gå att hitta en ny lokal, berättar Jan Forsberg.

Bristen på bra sysselsättningar beror på pengar vet Jan Forsberg efter sina år i socialnämnden.
- Idéer finns säkert många men inte resurser till att genomföra dem.
Därför hoppas man nu på att få nya medel från de 500 miljoner kronor i år och 200 miljoner kronor nästa år som regeringen avsatt till psykiatrivården.
Båda två uttrycker en oro för att de pengarna inte kommer att användas till psykiatrin, som tänkt.
- Ett dilemma med de pengarna är att de inte är öronmärkta för psykiatrin när de väl kommer. Men landstinget kan söka ihop med kommunen, det stärker ju möjligheten att få bidrag hit. Det finns mycket vi kan göra, det kan bli bra.

Det andra stora problemet ligger i framtiden. De allra flesta anställda i psykvården i Västervik är mellan 50 och 60 år. Genom neddragningar har påfyllnaden av unga inte skett och därför kommer en mycket stor pensionsavgång att ske de närmaste 10-15 åren.
- Vi äldre blir som föräldrar för de unga patienterna, men de behöver också syskon- och kompisförebilder. Det märks på somrarna när vi har unga vikarier, det blir en annan balans i vården då, säger Jan Forsberg.
- Särskilt på rättspsyk är det många yngre patienter, där behövs framför allt yngre personal, säger Svante Bäck.
- Vi tror att det kan bli brist på sommarvikarier i år efter att det nya väntehäktet anställt så många. Därför har vi kontaktat dem som läser till socialpedagoger på högskolecentrum för att locka dem till sommarjobb i psykiatrin.
©Eva Johansson 2005-03-19

Tre enheter i vården

Den psykiatriska vården i Västervik är uppdelad i tre verksamhetsgrenar: öppenvård, allmänpsykiatrisk slutenvård och rättspsykiatrisk vård.
Öppenvården tar emot besök av dem som vill ha stöd och hjälp i form av samtalsterapi, och som inte är i akut behov. I öppenvården ingår mottagningen på Strandvägen och en öppenvårdsmottagning för långtidssjuka.
Den allmänpsykiatriska slutenvården innebär vård på en psykiatrisk vårdavdelning. Det kan ske både genom vårdintyg och genom frivillig inläggning. Vårdintyg innebär att man kan tvingas till vård om man har en allvarlig psykisk sjukdom men saknar insikt om detta.
Slutenvården är till för hela norra Kalmar län med totalt 36 platser på tre vårdavdelningar. Här är vårdtiderna förhållandevis korta, det handlar oftast om veckor. Till slutenvården finns en psykiatrisk akutmottagning på sjukhuset.

Den rättspsykiatriska vården innebär vård av den som dömts till sluten rättspsykiatrisk vård efter ett brott. I Västervik finns all rättspsykiatrisk vård i länet, totalt 24 platser. Här är vårdtiderna långa, ofta i flera år. I rättspsykiatrin ingår en låst startavdelning och utslussningsavdelningen Reimersholm.
Det är nätt och jämt att de 36 och 24 vårdplatserna räcker till:
- Vi skulle kunna lägga in fler om vi hade fler sängplatser, säger Svante Bäck, verksamhetschef för psykiatrin i Västervik.

Kommunen har ansvar för boende och sysselsättning och landstinget för vården. När någon skrivs ut från slutenvården kontaktas kommunen som i samarbete med landstinget ska göra ett program för den enskilde patienten.
- Den kommunala organisationen byggdes upp efter psykiatrireformen 1994-95, berättar Jan Forsberg, kurator på avdelning 21 och tidigare ledamot av socialnämnden i Västervik.
En psyksamverkansgrupp har inrättats där representanter för både landsting och kommun ingår och där man arbetar med samordningsfrågor.
- Det är sådant samarbete som regeringens psykiatrisamordnare Anders Milton efterlyser, vet Svante Bäck.

Förra året beslutade landstingsstyrelsen att en psykiatriutredning skulle genomföras under året för att komma fram till verksamhetsförändringar. Utredningen pågår och man har fått fram till sommaren i år på sig att göra klart ett nytt förslag.
I uppdraget ingår att titta särskilt på tre områden: arbetet med åldersgruppen 15-25 år och övergången från BUP till vuxenpsykiatrin, missbruk samt neuropsykiatrin vilket innebär diagnoser som adhd, asperger och liknande.
- Inom neuropsykiatrin händer det mycket spännande saker och där får vi tänka nytt hela tiden, konstaterar Svante Bäck.
- Hela utredningen handlar mer om verksamhetens innehåll än om organisationen. Till exempel hur vi kan samarbeta mer i olika projekt. Organisationsutredningar har vi gjort, nu behöver vi fördjupa innehållet.
©Eva Johansson 2005-03-19

Fakta/Psykvården
Ett rehabteam ingår i psykvården i norra hälso- och sjukvårdsområdet. I teamet arbetar nio personer med social träning individuellt och i grupp.
Kalmar läns landsting säljer mer psykvård än köper. 14 procent av vårdtillfällena såldes till annan huvudman och fem procent köptes 2003.

Historia
Sankta Gertruds sjukhus drevs av staten fram till 1967, sedan tog landstinget över.
Rättspsykiatrisk avdelning har funnit i Västervik sedan Sankta Gertruds sjukhus byggdes 1912, där patienter från hela landet vistades. Riksintaget bestod fram till 1996 då det blev en rättspsykiatrisk avdelning för Kalmar län.

Källa: Kalmar läns landsting.

Det finns mycket vi kan göra, och en hel del vi kan göra ihop med kommunen, säger Svante Bäck. Jag tror att det kan bli bra, bara vi inte samtidigt måste spara också. Då hamnar vi i en moment 22-situation. Det senaste sparbetinget för landstinget har dock psykiatrin i norra länsdelen sluppit undan.

- Idealet vore en specialdesignad undersköterskeutbildning, ett vårdprogram på Tjustskolan med inriktning på psykiatri, precis som man haft med ambulanssjukvård, säger Jan Forsberg. Det är absolut nödvändigt, vi lider verkligen brist på yngre medarbetare.

- Akutvården fungerar bra genom att många hjälps åt i arbetslagen. På psykakuten på sjukhuset finns alltid en underläkare och en specialist i tjänst. Det går bra men bristen på överläkare gör att det blir tungt, menar både verksamhetschefen Svante Bäck och kuratorn Jan Forsberg.

Artiklarna på den här sidan:
"Sjukdomen tar över"
Tre vårdenheter