Om betydelsen av social interaktion på nätet

Nätvänner

Detta är egentligen ett bloggverktyg (Wordpress) men jag använder det till att publicera det jag skrivit om sociala kontakter på nätet. Läs! /Eva

Läs så här:

Välj ett avsnitt och läs uppifrån och ner. Under "Sidor" finns kompletterande texter och information.

Avsnitt

Sidor

Länklista

Gemenskap i grupp

Vi tillhör olika grupper, frivilligt eller ofrivilligt. De som ingår i en grupp har någonting gemensamt.
I vängrupper tillfredsställs våra behov av att höra ihop med andra. Som barn leker vi ihop med varandra, och det fortsätter vi med som vuxna. I vängruppen är vi jämlika, vi letar efter andra som är som vi.
Utan kommunikation blir det ingen grupp. Anledning till att man ansluter sig till grupper är att uppnå ett gemensamt mål eller att känna samhörighet och trygghet, och därför behöver vi kommunicera med varandra. En viktig fördel med grupptillhörighet är ”möjligheten till otvungen kommunikation med likasinnade” medlemmar i gruppen skriver Dimbleby och Burton. Man måste vara överens om vad det gemensamma intresset är. Spänningar mellan vissa medlemmar får inte splittra gruppen, det gemensamma intresset måste vara detsamma även om inte alla delar alla åsikter. Gruppens stabilitet beror på om gruppmedlemmarna accepterar sina olika roller gentemot varandra.

Som gruppmedlemmar lär vi oss acceptera en grupps normer, både de formella och de outtalade normerna. En utomstående som kommer in i en grupp känner trycket på sig att inte avvika från gruppnormerna och anpassar sig som regel, eller lämnar gruppen.
I IRL-livet samlas vi ofta kring en uppgift, ett intresse, eller av en slump. På nätet kan du hitta grupper att vara med i enbart för att du söker samhörighet, till exempel på en allmänt social mailinglista. Det ger möjlighet för dem som inte har något starkt intresse eller annat att samlas kring, att ändå nå samhörighet.
För många nätanvändare är mönstret att komma in i någon form av gruppgemenskap på nätet och där hitta personer som kontakten fördjupas med, kanske för att man känner att man är på samma våglängd och har en gemensam syn på saker och ting. Andra hittar enstaka personer genom till exempel varandras hemsidor eller bloggar.
Personer som blir medlemmar i olika grupper på nätet, till exempel mailinglistor, går gärna in i en gruppidentitet och får en känsla av samhörighet och likhet med gruppen, som ett resultat av den sociala processen att lära känna varandra. Det visar forskningen om sociala relationer på nätet.

En ung kvinna berättar i sitt enkätsvar om hur hon lärde känna andra i en community på nätet. Skunk är en nätcommunity där många ungdomar är med. De som söker sig dit har en livsstilsgemenskap. Kvinnan berättar att hon fått nätvänner där, men mest under tiden hon bodde i en småstad. Nu bor hon i Stockholm och umgås inte lika mycket på nätet som tidigare:

”Jag blev medlem i ett community som heter skunk. Det var en vän som visade communityt för mig. Sen började jag prata med hennes nätvänner och skaffade egna. Det var ett ganska litet community och alla visste vilka alla var (även om alla inte hade träffat varandra.) Många av de nära vänner jag har idag har jag träffat på det communityt. En hel del killar träffade jag med.
Jag ser inga direkta fördelar med nätvänner. När jag var yngre kanske det var mer fördelar. Då var det mer om gemenskap i en viss grupp på internet och var lite bättre än andra grupper.
Jag känner IRL-vännerna bättre eftersom jag träffar dom oftare och har känt dom längre. Men jag vet inte riktigt, majoriteten av de vänner jag har är vänner jag träffat genom internet.
Jag hade nog fler nätvänner tidigare. När jag var yngre (16-19) nu har jag inte riktigt tid eller ork. Då handlade det mycket om status och grupper, visst pratade man mycket med människor, men mest handlade det om att skriva dagbok eller att lägga ut bilder på sig själv. Nu låter det ju lite bittert och cyniskt, jag har ju träffat en hel del underbara människor via internet. En av mina bästa vänner är en kontakt från internet som då bodde i en annan stad men som sen flyttade ner till Stockholm och bodde hos mig. Jag har haft flera pojkvänner som jag först har lärt känna via internet. Men nu känns det inte riktigt lika intressant längre. Jag tror att det är för att jag förr bodde i en småstad, och då var internet det enda stället att träffa likasinnad människor. När jag nu bor i Stockholm och redan har ett kontaktnät så ser jag ingen poäng i att försöka hitta nya vänner.”

Kommer man in som ny i en grupp är man en främling bland andra som redan känner varandra. Detta kan ge en känsla av utanförskap i början, om man märker att alla andra vet mer om varandra och om gruppens gemensamma historia. Som nykomling får man ibland fråga vad det är de andra diskuterar och det kan bli en ensidig kommunikation där nykomlingen bara får men inte ger. Hur nykomlingar behandlas är ofta ett tecken på om gruppen är villig att ge rum för den nye och ta in henne i gemenskapen.
Nätets struktur innebär att man lätt kan vinna inträde i en ny grupp och många gruppgemenskaper har som syfte att få med fler medlemmar. Oftast välkomnas nykomlingen i gruppen och uppmanas presentera sig för att göra inkörningsperioden så lätthanterlig som möjligt. På mailinglistor och i diskussionsforum är det ganska lätt att som ny kasta sig in i de pågående diskussionerna, och det förväntas också av en. En nykomling kan också innebära en förnyad vitalitet och liva upp de gamla medlemmarna. ”Vad roligt att få så mycket mail” blir ofta kommentarerna.

På så sätt är det lättare än i IRL-livet där man i möten ansikte mot ansikte kanske inte har lika lätt för att göra sig hörd. På nätet kan allas bidrag få lika mycket uppmärksamhet, oavsett vem det kommer ifrån. Säkert är det också så att de inte spelar så stor roll vem det kommer ifrån utan innehållet i meddelandet, vilket därför snabbare skapar en känsla av att inneslutas i gemenskapen. Efter hand utkristalliseras mer vem som är vem.

Write a comment





*