Nu kan jag slänga alla gamla och nya lappar jag samlat på mig, på skrivbordet, på anslagstavlan, på köksbordet och i ryggsäcken, post-it-lapparna på datorskärmen både hemma och på jobbet. Jag kan samla all information jag behöver i min nya tjocka filofax.
Det finns särkilda blad för att planera motionen. Nu går det inte att slarva med den längre. Och för ekonomin. Den kommer givetvis att redas ut när jag kan göra en så snygg budget. Och långtidsplanering, korttidsplanering och projektplanering. Jag undrar vilket projekt jag ska välja... Att städa ur förrådet före millennieskiftet verkar för banalt. Och att bli en god människa för pretentiöst. Nej det får bli något i stil med att… ja, säg det?

Och jag kan detaljplanera för hela nästa år, det första året i vårt nya årtusende. Vad ska jag hitta på vecka 40 år 2000? Det är ju bara ett år dit och min filofax är tom och inbjudande. Det måste jag fundera på. Och alla andra veckor och dagar jag har framför mig, som ett öppet hav av tid.
Nu ser jag det klart, all tid jag har.
Inte visste jag att jag hade så mycket tid, jag som alltid stressar mellan jobb, hem, affär och allt möjligt annat jag inbillar mig att jag ska hinna.
© EVA JOHANSSON september 1999