Om betydelsen av social interaktion på nätet

Nätvänner

Detta är egentligen ett bloggverktyg (Wordpress) men jag använder det till att publicera det jag skrivit om sociala kontakter på nätet. Läs! /Eva

Läs så här:

Välj ett avsnitt och läs uppifrån och ner. Under "Sidor" finns kompletterande texter och information.

Avsnitt

Sidor

Länklista

Svarsgruppen

Här skriver jag om den grupp på 208 personer som svarat på min enkät. Texten här är ett utdrag från min C-uppsats i ämnet.

Ålder och kön

Idag är internetanvändningen nästan lika stor bland kvinnor som bland män. Drygt 1,5 miljoner kvinnor och närmare 1,9 miljoner män använder internet varje dag och fler kvinnor än män använder e-post varje dag. Mest frekvent används nätet i åldersgruppen 35-44 år (både män och kvinnor) och e-post av kvinnor i åldersgruppen över 55 år (enligt SCB). Att e-postanvändningen sker så pass högt upp i åldersgrupperna kanske beror på att yngre åldersgrupper i högre grad kommunicerar på annat sätt, till exempel genom icq, messenger etc och genom gruppvis kommunikation i bloggar, diskussionsforum och gästböcker. Den allmänna bilden av den unge manlige nörden vid datorn kan möjligen ha varit relevant vid internetepokens barndom på 90-talet men gäller inte längre idag.

Enkätstudien bekräftar denna bild. Av de 208 svarande är 180 kvinnor, vilket antyder att kvinnor i högre utsträckning än män använder nätet för relationsskapande ändamål, eftersom enkäten vänt sig till dem som uttryckligen har sociala relationer som uppstått och upprätthålls på nätet. Det förhållandevis lilla antalet svar från män kan möjligen tolkas som att färre män anser sig lämpliga som respondenter utifrån dessa kriterier. Svaren på övriga frågor ger också en fingervisning om att kvinnor i högre grad än män utvecklar sociala relationer på nätet och ser dessa som mer viktiga än vad männen gör.

En annan tolkning är förstås också att män har lika stort socialt umgänge som kvinnor via nätet men att de inte nåtts av enkäten. Det är dock inte mitt syfte att göra en jämförelse mellan män och kvinnor i denna studie utan enbart att visa att sociala relationer utvecklas på nätet , oavsett kön.

Diagram 1: Respondenternas ålder gruppvis

Totalt antal svarande: 208, varav män: 28

De svarande är mellan 18 och 66 år, med en medianålder på 37 år. Flest antal svarande finns i gruppen 30-39 år. Femtio-plussare är exakt lika många som gruppen under 30 år. Det ger en bild av att de äldre, såväl som de unga, utvecklar sociala relationer på nätet, och det är inte något som är förbehållet den unga generationen. Min avsikt har inte varit att jämföra unga och äldre, och jag har inte försökt få unga svaranden. Min avsikt är i stället att visa att medelålders och äldre personer använder nätet för meningsfull kommunikation, och detta möjligen kan ställas mot den gängse bilden av nätsurfaren som den unge nörden eller tonåringen på Lunarstorm. Men sannolikt sker kommunikationen på olika sätt beroende på vilken åldersgrupp man tillhör.

Nätumgängets former

43 procent av de svarande uppger att de oftast använder mailinglista för att hålla kontakt med nätvänner. Den här gruppen på 89 personer uppvisar en högre medel- och medianålder än totalpopulationen i studien, nämligen 42 år som median och 43,5 år som medelålder. Den yngsta i denna grupp är 26 år. Möjligen kan det tyda på att ju äldre nätanvändaren är ju mer benägen är hon att använda denna kommunikationsform. Näst vanligast är att använda icq/messenger och i denna grupp är åldern betydligt lägre, med en medelålder på 35,5 år och en medianålder på 32,5 år. Denna olikhet ska ses i ljuset av att jag sökt svarande främst på mailinglistor.

I studien ingår också frågor om hur länge man haft sociala kontakter på nätet och hur många timmar per vecka som ägnas åt dessa nätkontakter. Svaren är den svarandes egen uppskattning av tiden, och alltså inga absoluta siffror.

Mångårig erfarenhet

Fem år är det vanligaste svaret på frågan om antal år man haft sociala kontakter på nätet, en fjärdedel uppger detta. Medianvärdet är sju år och medelvärdet 6,6 år. 30 procent anger antingen sju eller åtta år, vilket tyder på ett genombrott för nätkommunikationer under 1997-98. Ett extremvärde är 20 år, en kvinna som beskriver sina kontakter inom universitetsvärlden sedan 1985. Jämför vi den totala gruppen med de svarande som är 50 år och äldre finns en svag förskjutning åt något längre tid med nätkontakter, 42 procent i denna åldersgrupp har haft nätkontakter åtta år eller mer medan motsvarande siffra för hela gruppen är 38 procent. Det rör sig alltså om en relativt erfaren grupp medelålders och äldre kvinnor som deltagit i studien. Två tredjedelar av de svarande uppger också att de hellre använder e-post än telefon för att kommunicera med andra, både privat och i arbetet.

I en av enkätens frågor med öppna svar ber jag respondenterna berätta om hur deras sociala umgänge på nätet startade. Av de drygt hundra som nämner kommunikationssätt är det närmare hälften som börjat genom att gå med på en e-postlista. Chat är också relativt vanligt i initialskedet. Chat nämns företrädesvis av dem som varit aktiva på nätet länge, sedan före millennieskiftet, då chat var mer populärt som kommunikationssätt.

Tio timmar per vecka

Hur lång tid man använder för att umgås på nätet kan ge en fingervisning om hur betydelsefulla man anser att nätvänner är. Tio timmar är det vanligaste svaret och uppges av närmare en femtedel. Upp till tre timmar per vecka uppges av en fjärdedel och lika stor andel svarar 14 timmar eller mer. Ett extremvärde är 90 timmar, vilket troligen är en felskrivning. Kvinnan skriver i sitt svar ”Jag älskar mina nätvänner! De är de bästa vänner jag någonsin haft” men jag ställer mig ändå tveksam till en tidsåtgång av 90 timmar per vecka, vilket skulle innebära nätumgänge i stort sett all hennes aktiva vakna tid.

29 av de svarande (14 procent) har uppgett att de ägnar 20 timmar i veckan åt socialt umgänge på nätet. Detta är en grupp som har förhållandevis lång erfarenhet av nätumgänge. 82 procent uppger att de haft sociala kontakter på nätet i sex år eller mer, medan motsvarande siffra för hela svarsgruppen är 65 procent.

Den tid man numera ägnar åt nätumgänge ägnades tidigare mest åt andra fritidssysselsättningar, enligt tre fjärdedelar av de svarande. Flera svarsalternativ kunde väljas och 30 procent valde arbete, 21 procent svarade att de tidigare umgåtts mer med familjemedlemmar och 13 procent med IRL-vänner.

Diagram 2. Svar på fråga 12 i enkäten: ”Den tid du idag ägnar åt kontakt med nätvänner, hur använde du den tidigare?”

Möjliga svarsalternativ:

1. Umgicks mer med IRL-vänner.

2. Umgicks mer med min sambo, make, maka, särbo, mina barn, andra familjemedlemmar.

3. Arbetade

Skillnad mellan män och kvinnor

Vi måste ha i beaktande i denna jämförelse att gruppen män bland respondenterna är bara 28 till antalet medan gruppen kvinnor är 180 personer. Männen har en något högre genomsnittsålder än kvinnorna (medianålder 40,5 respektive 36 år). Män och kvinnor har ungefär lika lång erfarenhet av nätumgänge, men ser man på medeltalet visar det 6,8 år för män och 7,2 år för kvinnor. Det som skiljer sig mest är i tidsanvändningen. Medianvärdet för männens antal timmar per vecka för nätumgänge är 3,5 medan det för kvinnorna är 8 timmar. 9 procent av kvinnorna men 14 procent av männen uppger att deras partner tycker att de ägnar för mycket tid åt nätvänner. Betydligt högre andel bland männen uppger att de arbetade tidigare, den tid de nu ägnar åt nätumgänge (46 procent bland männen och 28 procent bland kvinnorna).

Skillnad mellan landsbygdsbor och stadsbor

En tanke i min föreställning om nätumgänge var att nätvänner kan vara viktigare för den som bor på landet än för den som bor i stad eller tätort.

39 av de svarande uppger att de bor på landet och resten i stad eller större tätort. Landsbygdsborna har något högre medianålder, 39,5 år jämfört med 36,5 år för stadsborna. Den yngste på landet är 25 år.

Ingen större skillnad finns i hur många år man haft umgänge med nätvänner utom att något högre andel av dem som bor på landet uppger fem år jämfört med de övriga. En större skillnad finns i stället mellan antalet timmar man ägnar åt nätumgänge, nämligen i genomsnitt 10 timmar per vecka för landsbygdsborna mot sju timmar per vecka för stadsborna. Landsbygdsborna är också betydligt mer benägna att umgås via mailinglista (56 procent mot 40 procent) och ingen av dem använder chatt eller icq/messenger.

Tre grupper

Det här diagrammet ska jag använda i uppsatsen. Det visar att de som har sociala relationer på nätet kan delas in i tre grupper.

Diagram 3: Umgängesgrupper på nätet:

A = De som har huvudsakligen socialt umgänge IRL

B = De som har ungefär lika stort umgänge IRL som på nätet

C = De som har huvudsakligen socialt umgänge på nätet

Diagrammet visar hur respondenterna i de tre grupperna valt olika svarsalternativ. Procentsiffrorna anger hur stor andel inom varje grupp som instämmer i följande påståenden:

8a = ”Med nätvännerna kan jag lättare diskutera personliga problem än med IRL-vänner”

9a = ”Nätvännerna betyder mycket för mig”

10b = ”Relationer med nätvänner är lika långsiktiga som med IRL-vänner”

14a = ”Om en nätvän lämnar mailinglistan/forumet för en längre tid håller vi oftast kontakt ändå”

14e = ”Det är bekvämare att umgås med nätvänner än IRL-vänner”

14f = ”Jag är mycket social och har många vänner över huvud taget”

De redovisade svarsalternativen i diagrammet är sådana där grupperna skiljer sig åt märkbart. Grupp A, som umgås huvudsakligen IRL, lägger mindre emotionell vikt vid nätvännerna men är mer sociala än grupp C, precis som grupp B. I grupp B ser man nätvännerna som nästan lika betydelsefull som i grupp C, som huvudsakligen umgås på nätet och som också lägger störst vikt vid nätvänner.

Sammanfattning

Sammantaget ger studien en bild av erfarna och kunniga kvinnor i medelåldern och äldre som använder sig av nätet för att etablera och underhålla sociala relationer. De låter detta nätumgänge ta en hel del av deras tid i anspråk.

Write a comment





*