Marmelad på tomater

På senare tid har jag blivit en marmeladnörd. Inte för att jag älskar marmelad på mackan, men för att det är så roligt att koka marmelad och experimentera med olika smaker.

tomatmarmelad3

I dag har jag gjort tomatmarmelad. Himla gott blev det. Den blev ganska mild och passar bra till ost.

Allra bäst gillar jag att äta mina egenodlade tomater precis som de är, som sallad till maten. Men igår såg jag att jag hade en hel del som växt för fort så att skalet spruckit. Och flera av dem var inte mogna utan i alla stadier mellan grönt och rött. Då håller de sig ju inte så länge att de hinner mogna färdigt. Därför blev det marmelad i stället.

Ett tag funderade jag på att göra chutney men hade inte alla ingredienser hemma.

Själv har jag inget recept på tomatmarmelad så jag googlade runt en bra stund och kollade säkert på 10-15 recept på olika ställen. Till slut blev det en något modifierad version av ett enkelt recept.

Jag fick ihop ungefär 700 gram tomater, det blev utgångspunkten.

Recept på tomatmarmelad

700 gr mogna och omogna tomater
2 citroner (ekologiska)
1 dl vatten
3 dl socker
1 msk riven ingefära

Skålla de mogna tomaterna och dra av skalet. Skär alla tomaterna i små bitar. Ta bort den hårda delen där skaftet går in.
Skölj och skrubba citronerna. Skär dem i klyftor och sedan i strimlor, fruktköttet kan sitta kvar på skalet.
Koka tomater, citroner och vatten i c:a 30 minuter. Ta av från värmen, rör i socker och ingefära. Koka upp och låt det koka häftigt i 10-15 minuter. Rör då och då, så att det inte bränner fast.
Gör marmeladprovet, dvs sätt in ett fat i kylen när du börjar tillagningen, häll upp en liten klick marmelad på det kalla fatet och när det stelnat ska det vara segt som marmelad. Annars kokar du några minuter till.
Häll upp marmeladen på varma burkar. Jag brukar värma upp glasburkarna i ugnen i drygt 100 grader under tiden jag kokar marmeladen.

Av denna sats blev det tre burkar marmelad, burkar i vanlig marmeladstorlek.

tomatmarmelad1

 

 

 

 

Veden är under tak

ved20140421B

Den 20 april fick vi levererat ett lass på 15 kubikmeter blandad pannved. Bonden vi köper det av tippar av det framför våra vedskjul på en kvart. Sedan är det bara för mig att få in veden under tak.

ved20140625A

Nu är det gjort. Ikväll, drygt två månader efter leveransen, blev jag klar.

Så lång tid brukar det inte ta, kanske på snarare en månad. Men jag har haft så mycket att göra i vår så jag har inte hunnit. Och veden tar inte skada av att ligga på backen ett tag.

Min ambition var att få in veden före midsommar. Jag har lärt mig att det ska vara så, för sedan torkar den inte. Man ska floa veden före midsommar, så sa man förr. Jag tror att den fortsätter torka oavsett var den ligger och om det inte regnar på den.

Det som är viktigt är att det kan blåsa rakt igenom ett vedskjul, för vinden torkar veden. Hos oss kan den verkligen göra det. Vi har byggt våra vedskjul av lastpallar och spillvirke, och lagt presenningar som tak. Det fungerar bra även om det är fult. När vi kom hit fanns inget vedskjul alls, förre hyresgästen hade haft en presenning på sin ved, som hon fått tippad ovanpå lastpallar. Det fungerade säkert bra det också.

Lastpallar är bra till mycket.

ved20140625B

Den sista veden jag staplade idag blev väldigt ojämn för det var de sista vedträna som är små och i lite olika längder. Men brinna lär de göra ändå.

potatis25juni

Jag har också skördat årets första färskpotatis i mitt potatisland idag. Det är den röda och extremt goda Silla från Skurebo. Den är en riktig delikatess, med lite smör och salt till.

 

Det blir inga äpplen i år

Sorgligt men sant. Frostfjärilslarverna har ätit upp både blommor och blad. Så några äpplen lär det inte bli. Inget äppelmos och ingen äppelpaj. Det sörjer jag.

1

Så här ska inte ett äppelträd se ut. Det ska vara gröna blad och små äppelkart på gång. Men våra äppelträd är fulla av små gröna larver som äter upp allt grönt på träden.

3

Äppelträd ska inte vara kala på det här sättet. Det är ledsamt att se.

Grannen hörda på radion om frostfjärilslarverna som invaderat ostkusten nu i vår. De är ungefär en cm stora och äter allt. De spinner en tråd och firar ner sig på marken där de borrar ner sig i jorden. När första frosten kommit i höst kryper fjärilen upp i träden och lägger en massa nya ägg som blir larver. Läs på wikipedia.

5

Vi har åtta gamla äppelträd i trädgården. De borde varit gröna vid det här laget, inte kala och grå som nu.

4

På några av träden finns det lite löv kvar, men det är kanske borta i morgon.

Sedan jag fick veta vad det är som angripit träden har jag läst på lite och det enda man kan göra är att försöka förhindra ett nytt angrepp nästa år.

Jag hoppas att de inte ger sig på mina grönsaker och jordgubbar, utan håller sig där de är nu.

6

Så här fint blommade äppelträden för någon vecka sedan, och vi var ganska säkra på att det skulle bli en fin äppelskörd i år. Tänk vad vi bedrog oss.
Andra bloggar om: ,

Planterat och sått

Nu är grönsaksfröerna i jorden, och resten av potatisen. Om det kommer upp något återstår att se.

rabarber

I förra veckan planterade jag om två rabarberstånd, ett gammalt och ett nytt. Det gamla hade hamnat mitt i jordgubbslandet och verkade inte trivas längre och det nya är väldigt ynkligt. Frågan är om de tar sig till nästa år. I år blir det i alla fall inga rabarber till mig.

odling1

Det går åt både bra redskap och en skottkärra till jorden.

rader

I helgen sådde jag det sista i trädgårdslanden. Här ska det bli rödbetor. Jag har lagt ut strängar med såjord, som är mer näringsrik än den gamla lerjorden i landet.

dill1

Intill rödbetorna har jag sått dill. Förra året sparade jag några krondillkvistar och har haft dem hängande inne över vintern så att de fått torka. Fröerna sitter längst ut på kronorna.

dill2

Det är inte lika rent frö som det man köper i påse, när man tar fröer själv.

sand

Vi har väldigt blöt och lerig jord och det går egentligen inte att odla morötter, för de vill ha sandjord. I år gör jag ett nytt försök och har blandat sand och såjord och hällt ut cirka en dm djupt. Om det räcker för att morötterna ska trivas får vi se.

Den senaste veckan har det regnat mycket, vi fick över 30 mm till och med i måndags, och troligen mer för jag hade glömt ta ut regnmätaren före helgen. Fortfarande är det så blött i gräsmattan så det går inte att klippa. Men nu ville jag inte vänta längre, det var hög tid att bli klar med årets sådd och plantering i helgen.

lok

Även löken och resten av potatisen är nu satt. Ett par påsar sättlök, röd och gul, har gått åt. Lök är bra, det växer fint här och håller sig länge. Dessutom kan man äta både de gröna blasten som färsklök i början och sedan den färdigväxta löken i höst.

Ved och potatis

Kanske är det livets nödtorft, ved och potatis. Och så bredbandet.

potatis20140421

Idag har jag satt årets första potatis. Bara två rader, ifall frosten kommer och tar dem. Men nu har det varit varmt bra länge och jorden är fin så jag tror att det ska gå bra. De här två raderna är en sort jag inte minns vad den heter, men det är en gul och fast potatis. Först har jag lagt lite ny planteringsjord i hålet, sedan vattnat och så i med den groddade potatisen. Med lite tur och fint väder har vi färskpotatis till midsommar.

Att sätta potatis så tidigt som den 21 april tror jag aldrig att jag gjort förut. det blir nog ett par rader till senare i veckan och kanske har jag fått ner all potatis i jorden till första maj. Vi får se. En del av sättpotatisen har fått så stora groddar redan så den skulle nog behöva komma i jord snart.

ved21aprilB

På påskafton fick vi årets första vedleverans också. 15 kubikmeter nykapad och klyvd ved från vår vanlige leverantör. Veden luktar gott av sågspån och kåda, men behöver torka innan vi kan elda med den.

ved20140421

Före midsommar ska den in under tak och jag har redan staplat ungefär en kubikmeter idag. Det känns i ryggen för sådan här pannved består av stora och tunga vedträn. Det får ta de veckor det tar. Lite vårregn på veden är ingen fara, det torkar snabbt.

 

Tidig tomatodling

tomatgrodd2

I år gror jag mina tomatplantor själv. Det brukar jag inte göra, jag brukar köpa plantor i mitten av maj för utplantering ett par veckor senare.

För 20-25 år sedan drev jag upp egna plantor några gånger, men de blev ganska klena. Förmodligen var jag för sent ute så att de inte hann växa till sig ordentligt. I år blir det ett nytt experiment och jag väntar med spänning på hur det ska gå. Än ser det lovande ut.tomatgrodd3

Jag sådde fröna i slutet av februari. Av de elva fröer som låg i påsen har nu nio kommit upp. Några visade sig efter mindre än en vecka, och de plantorna börjar bli 7-8 cm höga nu. Den sista som kommit upp upptäckte jag igår.

Jag har kvar det lilla miniväxthuset som vi hade när barnen var små, och tomatplantorna verkar trivas bra där. Det gäller att vårda dem ömt, se till att de har både fukt och värme hela tiden, och så plantera om dem i tid. Ja, det återstår att se hur det ska gå.

Alla är av samma sort. Jag köpte en fröpåse av sorten Tigerella, som ska ge strimmiga rödgula tomater av lite mindre storlek. Det är en sort jag inte provat förut, men de ser ju goda ut.

Jag kommer att ha andra sorter också i år, men då köper jag enstaka plantor som vanligt. Jag har plats för nio tomatplantor vid söderväggen, men kan utöka med plantor i hinkar om jag vill. Alla de nio plantor som kommit upp i mitt lilla växthus nu kommer inte att planteras ut. Alla plantor kommer förmodligen inte att växa på sig tillräckligt för att klara en utplantering. Men det får vi se. Roligt är det i alla fall.

Nu längtar jag efter solmogna tomater igen, som förra årets. Men det är nästan ett halvår till innan vi är där.

tomat2013

Till skafferiet

Det har varit ett bra skördeår i år. I våras satte jag fyra rader gul och röd lök och de har växt sig riktigt stora och fina. Ikväll skördade jag de som var kvar i landet. Vi har ätit en hel del i sommar, det här är nog en tredjedel av hela skörden.

lök

Det är svårt att se hur stora de är, jag borde ha lagt en tändsticksask bredvid. De största är säkert 7-8 cm i diameter.

rödbetor

Rödbetorna har också blivit jättefina. Jag sådde bara en rad på en meter ungefär, jag trodde sniglarna skulle ta dem innan de hann bli stora nog för att klara sig. Men det gick bra. De har ungefär samma storlek som löken.

På vintern tycker jag om att göra rödbetssallad med äpple och lime. Vi får se om det är några rödbetor kvar när vintern kommer.

tomat

Nu har tomaterna börjat mogna och jag äter tomater i stort sett varje dag. Det här är bifftomaterna. De får mogna några dagar till innan jag skördar. De som är färdiga först är de små tomaterna, körsbärstomater och liknande sorter. Det syns några sådana i bakgrunden till höger. Vi har också börjat äta av de vanliga tomaterna, en gul sort som mognat de senaste dagarna, plus några plommontomater.

Det är många tomater på gång i år, men buskarna är mycket klenare än vanligt.

blåbär och lingon

Från skogens skafferi har jag skördat lingon och blåbär. 1,6 liter blåbär och 2,5 liter lingon blev det i förrgår. Blåbären blev två burkar sylt igår, med lite lingon i eftersom de börjar bli övermogna. Lingonen blev fyra burkar lingonsylt idag.

Fin skörd

I år har jag ovanligt riklig skörd i potatislandet. I alla fall känns det så.

potatis

Det här är potatis från ett enda potatisstånd. Det är gott och väl mer än vad som gick åt till middag till oss två idag, och då hade jag även tagit undan lite till sättpotatis.

Vilken sort det är vet jag inte, jag har lite blandpotatis i ena landet.

tomat

Nu kommer tomaterna också. Än är det inga mogna på mina plantor men det finns en hel del gröna. Kanske att det går att skörda om ett par veckor.

tomat

Jag har både körsbärstomater, bifftomater och vanliga tomater, totalt sju plantor. Det kommer tomater på alla plantor men själva plantorna är inte så frodiga som de brukar vara. Ändå har jag gjort som vanligt, med vattning gödsling, odlingsplats med mera. Det blir nog lite magrare skörd än vanligt, ser det ut som.

 

Mogna bär

pineberries och jordgubbar

Nu är mina pineberries mogna. Åtminstone några av dem.  Bären ska vara en korsning mellan ananas och jordgubbar, eller en sorts vita jordgubbar. De smakar nästan som jordgubbar, men kanske lite syrligare och friskare. Bären blir aldrig röda utan är mogna när prickarna är röda.

pine1

Det är första gången plantorna bär frukt. Fler bär är på väg.

pine3

Förra våren köpte jag två plantor, mest på kul och för att se vad det skulle bli. Jag planterade de i en dubbel pallkrage. Jag var osäker på om de skulle klara sig över vintern. Plantorna tål inte frost, så jag la över en massa löv i höstas och så ett nät ovanpå så att det skulle ligga kvar. Och det gick ju bra. I vår har de skjutit fart och det är massor av nya små plantor från skotten. De verkar vara väldigt bra på att föröka sig, nu är i stort sett hela pallkragen full med pineberryplantor. Kanske får jag plantera ut dem lite mer till våren.

Det är roligt att prova något nytt ibland.

De flesta somrar brukar jag göra fläderdricka och koka sylt på de bär jag har. I förra veckan gjorde jag en sats med fläderdricka och la till en halv liter jordgubbar, efter tips från min kusin Ann-Kristin. Det blev fantastiskt gott!

dricka10juli

Omkring två liter dricka blev det. Jag hade inte tillräckligt med glasflaskor så jag fick improvisera lite. Allt är nu infruset, utom det vi druckit upp. En ny sats, nu med rabarber och lite jordgubbar, är också klar, och en tredje sats med jordgubbar är på gång.

sylt_marmelad10juli

Av resterna, det vill säga citronskivor, fläderblommor och jordgubbar, kokade jag marmelad. Det blev en riktig god marmelad, lite bitter i smaken. Tre burkar blev det. Jag använde det här receptet.

I år har jag skördat mycket jordgubbar. I mitt eget land har jag inte särskilt mycket men en av grannarna är bortrest flera veckor och en annan granne och jag tar hand om hennes jordgubbsland och skördar jordgubbarna. Här om dagen blev det fem liter så jag kokade sylt och gjorde en jordgubbspaj. Himla gott! Man blir bortskämd.

 

 

Trädgården grönskar

Någon egen potatis blev det inte i midsommar men kanske om en vecka.

potatis

De tidigast satta sorterna har börjat blomma i alla fall. Det är Maria, Minerva och Rocket, som jag satte den 8 maj. De här som har blommor som går åt lila vet jag inte riktigt vilka de är, men troligen Maria eller Minerva.

Jag pillade lite under en av dem men den potatis jag hittade var alldeles för liten, så de får växa på sig lite till.

Alla potatisarna har kommit upp som de ska och även dem jag satte så sent som den 18 maj har växt sig stora och fina. Jag räknar med att vi har potatis en bit in på hösten.

jordgubbar

Så här långt har jordgubbarna kommit. de börjar rodna och endera dagen har jag nog de första röda. I år har jag betydligt färre plantor, jag rensade bort en hel del av de gamla i våras.

pineberries

Detta är en ny sort som heter pineberries, en korsning mellan jordgubbe och ananas. Jag köpte två plantor förra året, mest för att det är roligt att prova. De klarar inte frosten i vårt klimat, så man måste täcka över dem ordentligt på hösten. Nu har det blivit en hel del sticklingar och skott och i år blommar de alltså. Kanske blir det några bär. Jag undrar hur de kommer att smaka.

lök

Löken växer bra, den är ståtlig och fin. Jag har två rader gul lök och två rader rödlök tror jag.

dill

Dillen och en liten rad rödbetor växer under nät i en odlingslåda.

persilja

Slätbladig persilja har jag sått i en pallkrage.

Att jag har dillen och persiljan under nät beror på att grannens katt sprätt i lådan när det hade kommit upp lite, så jag fick så om. Jag kan nog ta bort nätet över dillen nu, för den är så stor att han knappast går på den lådan mer, antar jag. Persiljan ska däremot få växa på sig lite till.

Den värsta fienden till allt som växer i trädgården är mördarsniglarna. På kvällarna anfaller de. Det kryllar av dem när daggen fallit. Vi mördar dem. Det är hemskt, men sant. Jag har också lagt ut järnsulfat i landen, det ska vara effektivt. På midsommarafton tog jag nästan 500. Det är äckligt.