Den kallas Selmas lyxiga äppelkaka och receptet kommer från boken ”Äppelriket” av Mia Gröndahl och Anette Åberg.

4 stora äpplen. Gravensteiner

Marinad:
3 msk rom
75 gr russin
4-5 tsk kanel

Kaksmet:
200 gr smör
200 gr socker
3 ägg
200 gr mjöl
1,5 tsk bakpulver

Skala äpplena, kärna ur och skär i bitar. Blanda marinaden i en skål och vänd ner äppelbitarna. De får står i marinaden medan du gör smeten.

Rör ihop socker och smör, tillsätt äggen ett i sänder. Blanda mjöl och bakpulver och rör sedan ner blandningen i smeten.

Smöra och bröa en form. Bred ut hälften av smeten i formen, lägg på äpplena med russin, täck med resten av smeten.

Grädda i 150 grader cirka en timme.

Servera ljummen med vaniljsås.

Mitt tips: Jag hade ingen rom hemma så jag tog gammalt äppelvin i stället. Men det går säkert bra med annat starkvin eller t ex konjak. Gravensteiner har vi inte heller i vår trädgård så jag tog av de jag har, tre olika sorter. Jag gjorde marinaden i en plastpåse och när jag lagt i äppelbitarna var det lätt att skaka om så att blandningen blev lika fördelad.

Första riktiga koket äppelmos för i år. Ungefär fyra kilo skalade äppelbitar blev fem burkar äppelmos plus en liten burk. Eftersom glasburkarna är olika stora, mellan en halv och en liter, är det svårt att säga hur mycket det blev. Och det spelar mindre roll.

Förra året hade vi en enormt fin äppelskörd och då gjorde jag mer mos. I år är det mycket rönnbärsmask (tror jag) i äpplena så det går åt många äpplen för att få lite mos. Det mesta går bort på de flesta äpplena. Men det är fortfarande stor skörd, så lite mer äppelmos blir det nog i år också.

Äppelmos och fil till kvällsmat, det är väldigt fint, det.

Det blev nog lite drygt en liter rensad svamp. Hälften åt vi till middag, smörstekt med färsk lök från landet, och hälften frös jag in sedan jag förvällt den. Så underbart gott det är med sommarkantareller.

Jag trodde knappt vi skulle hitta några, eftersom det är så torrt ute i markerna.

Blåbär finns det också en hel del. Fast de är svårplockade. De sitter ganska glest och det är mycket löv på riset så man får jobba för att få dem i hinken. Jag plockade 8 dl och det mest hamnade i en blåbärskaka, sådan som jag brukar göra.

Lingon såg jag också en hel del, så det blir det nog, om de inte torkar bort. Kanske att de börjar mogna om några veckor.

Idag har jag fått in den sista veden under tak, som vi hållit på med sedan i maj. Alla våra tre vedskjul är nu fullproppade med ved, över 30 kubik.

Allt fick inte plats i vedskjulen så jag har staplat två pallar fulla med vedträn som ska huggas, intill huggkubben, plus en stapel på baksidan av ena vedskjulet. Där har vi lagt en bit korrugerad plåt som tak, så att det skyddas för regn. Annars har vi presenning på alla vedskjul.

Det har varit ett drygt jobb, men nu behöver vi inte köpa ved förrän nästa vår. Den här veden kommer att värma bra, för en hel del måste huggas så det ger extra värme i vinter.

Våra tre vedskjul fulla med torr ved för ett år framåt.

Odlingssidan har jag också uppdaterat idag, bl a med årets första hallon.

Kajp är en vild lök, som liknar purjolök men är smalare i skaftet. Den är ganska mild men har en distinkt smak. Här påstås den bara växa på Öland och Gotland men det är alltså inte helt sant. Själv förknippar jag kajp med Gotland, fast jag tror inte jag ätit den tidigare. Vanligast är nog att göra soppa på den.

Det är ganska fantastiskt att bo mitt i naturens eget skafferi.

Andra bloggar om: vin

Idag började jag med kalljästa kanelbullar.

Vi tycker båda två att bullarna smakar bra, men att vanliga är bättre. De här blev lite torrare, eller snarare sprödare, trots att det är betydligt mer smör i dem än vanliga varmjästa bullar.  Jag kan tänka mig att baka sådana här igen om jag behöver göra en deg tidigt på dagen och vill ha färska bullar när gästerna kommer på eftermiddagen eller kvällen. Man bakar nämligen ut dem på plåten direkt, innan de ska jäsa.

Recept

8-9 dl mjöl
200 gr smör
50 gr jäst
0,5 dl socker
2,5 dl kall mjölk

Lägg mjölet i en skål. Blanda i smöret, som ska vara kallt, så att degen blir smulig. Rör ut jästen i sockret och tillsätt detta. Blanda ner mjölken.
Baka genast ut bullarna. Kavla ut degen och bred på smör, kanel och socker (eller vaniljsocker eller t ex äppelmos). Rulla ihop och skär till bitar och lägg på plåten. Pensla med ägg och strö på pärlsocker. Sätt dem att jäsa kallt och grädda sedan i 225-250 grader tills de fått fin färg.
Det står inte hur lång tid de ska jäsa. Mina jäste i ungefär fem timmar i våra kallgarderob där det är 9-10 grader nu, och jäste upp alldeles lagom.
Gräddningstiden beror ju lite på hurdan din ugn är, men är oftast mellan 10 och 15 minuter.

Andra bloggar om: bakning, kanelbullar

Nu står en citronmarängpaj i ugnen, kvällens efterrätt. Den har jag gjort många gånger, och den är uppskattad. Oftast har jag gjort pajen utan marängskal (bild till höger här) och i stället serverat med vispad grädde.

Den är nästan godare dagen efter.

Jag tror att det är en ganska vanlig paj, särskilt i USA. Mitt recept har jag på en handskriven lapp i en pärm sedan många år och jag minns inte nu varifrån jag fått det. Men det är värt att prova.

Receptet:

Pajdeg
4 dl vetemjöl
175 gr rumsvarmt smör
1 msk socker
1 ägg
Hacka ihop mjöl och smör, tillsätt sedan socker och ägg. Låt degen vila en timme.
Klä en pajform (en 28-centimeters brukar vara lagom) med degen, låt den stå i 15 minuter och grädda sedan i 20 minuter i 200 grader.

Citronkräm
3,25 dl vatten
1,5 dl socker
1 dl maizena
skal av 1,5 citroner
saft av 2 stora eller 2,5 mindre citroner
3 äggulor
1 ägg
1,5 msk smör
Blanda vatten, socker, maizena och citronsaft i en kastrull. Koka upp under omrörning och koka ett par minuter. Rör hela tiden.
Vispa ihop gulor och ägg, rör ner det i saftkrämen och låt den sjuda upp under ständig vispning.
Blanda i citronskal och smör. Bred på pajskalet.

Maränglock
3 äggvitor
1,25 dl socker
Vispa vitorna till hårt skum. Vänd försiktigt ner sockret.
Bred marängsmeten ovanpå citronkrämen i pajen. Grädda i cirka 10 minuter i 150 grader.

I år har det blivit ett fantastiskt äppelår. Det växer äpplen i mängder i vår trädgård. Det är gamla äppelträd, kanske från 20-talet. Jag har gjort äppelmos i flera omgångar och äppelpaj nästan varje helg sedan äpplena började mogna. Än har vi inte tröttnat.

Vilka sorter vi har vet jag egentligen inte. En arbetskamrat som fått lite fallfrukt trodde att en av sorterna är Signe Tillisch.

Det finns både syrliga sorter och sötare sorter, tidiga och sena. Trots att vi haft frost i natt med någon minusgrad tror jag att äpplena klarat sig bra, det verkar så.

Jag samlade ihop några av mina enkla och beprövade äppelrecept i en matartikel i VT i förrförra veckan.

Korintkakor och bondkakor.

Bondkakor
200 gr smör
1 matsked sirap
2 dl socker (drygt)
50 gr hackad mandel
6 dl vetemjöl (knappt)
2 tsk bakpulver (eller 1 tesked bikarbonat)
Rör ihop smör, socker och sirap. Skålla mandeln, skala den och hacka den. Tillsätt den hackade mandeln. Blanda mjöl och bakpulver och rör i smeten. Ta lite i taget, allt kanske inte behövs.
Rulla degen till tjocka korvar, 3-4 cm i diameter, och ställ dem i kylen en stund. De ska bli kalla och hårda.
Skär dem i skivor och lägg på bakplåten. Grädda i 190 grader c:a 10 minuter.
I kakboken står det att detta ska bli 100 styck. Jag gjorde halv sats och gjorde kanske korvarna lite för stora för det blev 34 kakor.

Korintkakor
200 gr smör
2 dl socker (knappt)
1 ägg
150 gr korinter
5 dl vetemjöl
Rör ihop smör och socker, häll i det uppvispade ägget och korinterna och rör ihop. Rör i det mesta av mjölet, arbeta in så mycket att det blir en smidig deg. Forma till runda kulor, lägg på bakplåten och platta till med gaffel. Grädda i c:a 160 grader 12-15 minuter.
Receptet är till 50 kakor.

Platta till korintkakorna med gaffel.

Nu är lingonen mogna.

Bästa lingonsylten gör jag så här.

3 liter lingon
4 dl vatten
1 liter socker
Koka lingon och vatten i cirka 15 minuter. Ta grytan från värmen och rör i sockret. Rör tills det har löst sig. Skumma väl. Häll upp på glasburkar.

En del av sylten brukar jag frysa in, det som vi inte äter de närmaste månaderna. Men egentligen står den sig nog ändå, för lingon är ju ganska surt.

Tidigare i sommar har jag kokat fyra burkar lingonsylt. Kanske blir det mer senare i höst, för än finns det gott om bär i skogen.