Syskrinet

Nej, jag har inget syskrin utan en fiskelåda som fungerar som syskrin. Plus en annan låda. Idag har jag städat bland alla mina sybehör, som var fördelade på tre ställen sedan flytten, och fått lite ordning. Sådant som man bara göra på semestern, i alla fall jag.
Nu är det ordning och reda på mina sybehör, fördelade på en fiskelåda och en annan låda.
Nu är det ordning och reda på mina sybehör, fördelade på en fiskelåda och en annan låda.

Min mor arbetade som sömmerska som ung och den kunskapen har hon fört vidare till mig. Sedan jag var i början på tonåren har jag sytt själv; kläder, gardiner, ryggsäckar, väskor med mera. Jag gillar att sy saker själv. När barnen var små sydde jag till dem. Till och med en jacka i bävernylon en gång. Men det gör jag inte om, för mycket jobb med alla detaljer. Däremot ska jag nog snart sy mig en ny ryggsäck.

I mina sybehörslådor hittar jag allt möjligt från mina mer än 30 år med att sy. Mest är det reliker från när barnen var små.

Reliker från mina syskrin.
Skatter från mina syskrin.

Jag har kvar deras namnlappar från dagistiden, alldeles för många. Spetsarna är rester från örngotten jag sydde till barnvagnen och spjälsängen. Det skulle vara fint. Knappsatsen har jag köpt så länge sedan så den kostade 5 kronor och 20 öre. Säkert på 70- eller tidigt 80-tal. Samma sak med kartorna med hakar och hyskor, och tryckknapparna. Jag undrar vad jag använde det till. Här finns ett par aldrig använda hängselspännen och några tygdekaler. Tigeransiktet har suttit på minst två par jeans för att dölja hål på knäet, men den ljusblå elefanten är aldrig använd. Den lilla knappen som ser ut som en ljusblå elefant är överbliven från en babykofta som jag stickade till en av sönerna. Träknappen är handgjord av en gammal bekant i Värmland och den blå glasknappen kommer från en 40-talsklänning, inköpt på Frälsningsarmén på 70-talet. Ja, det är många minnen som ryms här.

Jag sparar knappar.
Jag sparar knappar.

Andra bloggar om: ,

2 reaktioner till “Syskrinet”

Kommentarer inaktiverade.