Vid halvtio igår blev vi bortkopplade från nätet. Kontakten med världen utanför oss själva tog slut. Något slags problem med Telia, vi vet inte vad. Fem i åtta i morse kom bredbandet tillbaka.
Vad gör man utan uppkoppling? En hel kväll? Jag vet inte, det är så länge sedan det hände senast. I väntan på att återkopplas till världen strök jag sju skjortor och en sommarjacka. Sedan var det läggdags. Fast lite vilsen känner man sig utan uppkoppling. Ingen e-post, inga nyheter.
E-posten är viktig för mig men den har uppenbarligen också ett kommersiellt värde. I onsdags var jag inne i en affär i stan och köpte en jacka, en affär som ingår i en större affärskedja. Jackan kostade 599 kronor. Vid kassan fanns reklam om 25 procents rabatt på valfritt plagg och det kollade jag förstås. Motprestationen var att lämna sin e-postadress för att fortsättningen få rabattkupongerna via mail i stället för på papper. Det klart att det är värt 149 kronor 0ch 75 öre. Så mycket billigare blev min jacka. Och butikskedjans marknadsförare blev väl glad att får skicka e-post till mig. Win-win.
16 815 steg idag och 36 minuter och 39 sekunder på 5,5 kilometer.
Det var här kommentaren skulle in:
Och du har sålt dig till reklammakarna för 149 spänn :-)
Javisst! Idag får jag samma reklam på papper, tryckt på skövlad skog eller återanvänt papper som kan gå till annat och mer angeläget. Nu slipper jag bära bort det papperet till återvinningsstationen och kan bara klicka bort det i e-posten om jag vill. Eller utnyttja det. /Eva