Bloken och bloggjournalistiken

Gårdagens lågvattenmärke när det gäller inlägg i min blogg ska förhoppningsvis vara en engångsföreteelse. :-) Även om jag ibland inte har det minsta att tillföra världen av vishet så går det inte att avstå från bloggandet. Det blir som ett gift. Säger de…

Även om jag hade tänkt att blogga om något helt annat idag så blir det det om detta: bloken mm. Jag läste nyss på DN Debatt från i tisdags om det nya litterära fenomenet att ge ut en bok av sin blogg, alltså en blok. Hemliga pappans kommer snart, och för författaren Sigge Eklund var bloggandet ett naturligt steg på sitt romanskrivande. Han säger i artikeln att bloggandet fick honom att komma över att känna sig tvungen att alltid "skriva bra" och inte bara skriva.

Vi lär vara 35 000 svenska bloggare enligt artikeln och att så många skriver ohejdat är ju faktiskt ganska fantastiskt. Visst är det rimligt att tänka sig att det leder till nya litterära genrer, ett nytt sätt att se på litteratur. Och en fantastisk tanke egentligen att det skrivna ordet kommit att bli så dominerande i vår kultur. På något sätt tycker jag att det är charmigt. Språket håller på att förändras gradvis och kanske är det inte bara stavning och språkriktighet, utan också vår syn på det litterära språket. Att vi allihopa vågar dela med oss mer av våra tankar och känslor än någonsin förr, utan att det är så högtidligt. Fast det är förstås mycket som lika gärna kunde vara oskrivet. Men är det viktigt för den som skriver så räcker väl det.

Men vi får förstås också slåss om våra läsare. Det är mycket som ska läsas…

Och vem ska då läsa nättidningarna? Det undrar chefen för DN Debatt i en artikel den 20 maj. Han oroar sig för att papperstidningarna och nättidningarna konkurreras ut av bloggar med en oseriöst journalistik och ryktesspridning som medel för att nå läsarna.

Men jag tvivlar på detta, precis som han själv också gör. Jag tror inte att tidningsläsarna, folk i allmänhet, nöjer sig med bloggarna som nyhetsförmedling och förmedlare av en omvärldsbild. Kanske blir i stället den seriösa journalistiken ännu viktigare när rykten och okritisk förmedling av nyheter sprids så fort och lätt som idag. Det blir en alldeles för splittrad bild, och splittrade liv har vi ju nog av ändå i vår postmoderna tid. Jag tror att några måste vara grindvakter och granskare, en journalistik som läsaren kan känna tillit till. 

Däremot kommer säkert det fiktiva skrivandet, litteraturen att påverkas mer. Men även journalistikens form i ökad snabbhet och trovärdighet. 

Tja, vi får väl se några år framåt vad som har hänt. Vem kunde förutsäga bloggexplosionen för fem år sedan? Kanske fanns det någon?

Delvis har jag funderat på detta idag när jag gått mina 16 686 steg, både i stan och i motionsspåret.