Upphovsrätt

Precis som på flera andra tidningar i Sverige så pågår även hos oss förhandlingar om upphovsrätten. Enligt vårt senaste centrala avtal kan lokala upphovsrättsavtal slutas. Arbetsgivarna har i flera år strävat efter att få ta över upphovsrätten över det som vi journalister producerar, för att kunna använda det vidare i andra media än där den enskilde upphovsmannen arbetar. Idag har vår förbundsordförande Agneta Lindblom-Hulthén skrivit en intressant debattartikel om detta i tidningen Journalisten. Hon skriver om oron för att jobben ska försvinna och en ökad likformighet i media när samma innehåll sprids på många håll och arbetsgivaren i stället för att behålla anställda eller anlita frilansare kan publicera det jag gjort i andra tidningar. Mediekoncentrationen ökar och koncernerna växer, redaktionella system gör att det idag är mycket enkelt att ha ett enda stort och åtkomligt arkiv för t ex alla tidningar i en koncern.

Att jobben försvinner är ett problem, i vår bransch såväl som i alla andra. Allt fler arbetslösa journalister för med sig försämrade villkor när man inte har något att sätta emot. Passar jag inte in i arbetsgivarens normer finns det så många andra som vill ha mitt jobb. Vågar jag då ta strid i frågor där arbetsgivaren har en annan mening? Det vi i facket ser som en av de viktigaste punkterna är vetorätt över var och hur det vi gör publiceras, en vetorätt som arbetsgivarna vill ska ligga enbart hos ansvarige utgivaren. Blir det så kan tidningsledningen sälja det jag skrivit till den man vill (så länge det inte strider mot avtalet). Har vi ett avtal som t ex inbegriper kvällstidningarna kan en artikel jag skrivit hamna i Aftonbladet och kanske innebära något helt annat för de intervjuade än om den bara publiceras i vår lokaltidning. Det kan jag då inte stoppa om ansvarige utgivaren medger det. Vad händer med demokratin om alla läsare bara får en version? Den utarmas enligt min mening, om det inte finns någon alternativ skildring, en annan vinkel på det som hänt.